På gungbrädan

Jag tänker ibland att det är mycket i livet som är ungefär som en gungbräda. Jag kommer ihåg hur det var när jag var liten. Hur kul det var att gunga under förutsättning att den jag gungade med var i ungefär samma viktklass eller att vi kunde flytta tyngdpunkten för att ändå uppnå den där balansen som behövs för att det ska vara roligt.

I mitt liv tänker jag mycket gungbräda. Det gäller alltifrån relationer, där jag gillar att ha människor runt mig som kompletterar mig, till förhållandet mellan arbete och privatliv. Jag är jävligt bra på att gasa men är många gånger också riktigt bra på att bromsa. 

Det är lite som med träningslära också. Ni vet, en brukar ju säga att de lugna passen ska vara riktigt lugna för att en ska orka genomföra de hårda passen riktigt hårt. Hänger ni med? Där har vi gungbrädan igen.

Igår hängde jag med N hela eftermiddagen. Det är ett av många utmärkta sätt som funkar för att få just min bräda i fas. Koppla bort, koppla av och samtidigt koppla på andra delar av mig. Hur gör du för att få din inre gungbräda i jämnvikt när det är lite svajigt?

Kommentarer

Populära inlägg