RUN RUN RUN!

När en är ute och springer åsså möts av det här, det är då en förstår att det liksom var menat på något vis. Spring (run) bara spring!

Alldeles innan sista backen upp till vårt hus sprang jag på den här bilen igår kväll. Jag kunde inte annat än le, snabbfota och sedan sprinta upp. Tack för peppen du lilla blå!

Upplägget på passet var enkelt. Promenad i fem minuter som uppvärmning och sedan så många trettiosekundare som jag hann på rundan, vilket skulle visa sig i slutändan bli 23 stycken, i det som brukade vara mitt tävlingstempo på sträckor mellan 5-10 kilometer (4:25-4:45min/km). Jag tänker att det att det är ett smart sätt att vänja kroppen vid lite fart trots att både flås och fysik just nu inte precis är på topp. Passet som sådant var lätt för mig både fysiskt och mentalt så det passade perfekt som afterwork på en fredag!

Kommentarer