Östersund-Brunflo t.o.r. i löparskor

Ett riktigt tröttfejs ute på tur idag, även om mina påsar under ögonen faktiskt krympt en del sen igår :)

Mitt långpass idag blev riktigt bra. Jag är nöjd över att jag rent mentalt pallade att springa ända till Brunflo. Det har snöat här i Östersund i helgen och trottoarer och gångvägar utanför staden är inte plogade. Bitvis var det därför snöpuls, iof bara i ca 5 cm, men klart jobbigare än att springa på bar asfalt.

Jag delade upp dagens pass mentalt i 2 x 15km. Dvs på väg till Brunflo fokuserade jag hela tiden på att Brunflo var målet och att när jag kom fram dit skulle jag pausa, äta lite, kolla instagram en snabbis osv. Korta drickapuser tog jag var tredje kilometer, så varje 15km-del var alltså också indelad i mindre delar. På det här viset jobbar jag oftast mentalt med mina pass för att hela tiden ha något att fokusera på och inte börja tänka på att jag är trött eller var det gör ont, och sånna saker. För jo, jag blir såklart matt av att springa i drygt tre timmar. Och jo, jag får ont kroppen också. Men inget av det fick fäste i tankarna idag utan jag pinnade på med ett glatt sinne. När jag hade mindre än 5 km kvar fick jag hejda mig själv. Jag hade börjat bli lite less och ville hem. Tydligen hade det gjort att jag fått upp farten. Sånt känns direkt i knäna när det blir en utförsbacke. Men jag menar, det är ju bara att dra i handbromsen och sakta in lite, värre än så är det ju inte.

För er som känner till så springer jag vägen till Brunflo och tar sen gångtunneln vid Coop så att jag kommer på nersidan både väg och järnväg. Därifrån springer jag grusvägen till Grytan och sen vanliga vägen hem igen. Ingen superkul runda men lämplig längd. Jag är mycket nöjd!

Dagen pass i siffror: 29.1km, 3:06tim (6:24)