Time to make it officiellt...
Ja, det har tagit några dagar för mig att smälta det hela innan jag kände att jag kunde skriva om det, men det är dags nu. I måndags kom jag i väg till en sjukgymnast med inriktning mot idrottsmedicin för att få en översyn av min rörelseapparat. Som jag skrivit tidigare så har jag under sommaren "upptäckt" att jag har en sittande ställning oavsett om jag står, går eller springer. Jag har också insett att jag troligen rört mig på det sättet sen ryggoperationen 1994, eller ännu tidigare.
Och hur gick det? Vad hände? Ja, först fick jag berätta om min bakgrund med ryggen och om hur mitt liv ser ut, vad jag tränar, hur jag tränar och vilka målsättningar jag har. Sen gick sjukgymnasten igenom hur han tänkte att vi skulle gå vidare med analyser och så. Vi började med en rörelseanalys för att se om mina farhågor om inskränkt rörlighet i bäckenet stämde. Det gjorde de tyvärr. Det var också värre än jag trodde. Mycket värre. Att jag ens kan springa är nu så här i efterhand nästan obegripligt för mig. Min höft är så orörlig att benet inte på ett naturligt sätt kan sträckas bakom kroppen. Jag kan ju som jag sagt inte ens stå rakt. Att få något bakom denna tänkta raka linjen genom kroppen är alltså i dagens läge ogörbart för min kropp. Det gör att jag får kompensera genom att ta många korta steg och slänga benen åt sidorna istället för att sträcka bak.
Det som är positivt, menade sjukgymnasten, är att ingenting är trasigt eller så. Att det finns chans att det kan bli bättre, OM jag jobbar hårt. Inga garantier finns, men kroppen brukar ju vara otrolig. Om jag lyckas förbättra min rörlighet så kommer det ge snabba resultat på mina tider, säger hen. All kraft jag lägger i varje steg nu, om jag bara lyckas komma nån centimeter till så gör det skillnad på klockan. Det taggar mig som tusan!
Working on my mobility, twice a day!
Så, vad händer? Jo, jag ska börja med två veckors rörlighetsträning. Det handlar om ca 20-30 minuter, två gånger om dagen. Sedan är det dags för ett återbesök för att se hur min kropp svarar. Så jag jobbar på. Det är tredje dagen idag. Elva kvar. Om jag känner nån större skillnad. Nä, inte än. Det skulle jag heller inte hoppas på enligt hen. Efter tio dagar i bästa fall, men det är klart att jag är ivrig.
Vid återbesöket kommer jag att få springa på löpband. OM rörligheten förbättrats. Annars reviderar vi mitt program och kör vidare.
Under tiden ska jag träna på precis som vanligt så att muskelstyrkan hänger med rörligheten. Annars finns risk för överbelastning när musklerna ska jobba i nya lägen.
Jag har mer att säga om det här, men det får komma allt eftersom. Just nu håller jag bara tummarna för att det inte är för sent. En avslutande kommentar, det pratas mycket om stretchingens vara eller icke vara. Kom i håg att när man säger att stretch inte behövs så gäller det personer med normal rörlighet. Har du som jag inskränkningar i rörelseapparaten så är det inte säkert att det rådet gäller dig. Gå i väg och få professionell hjälp med hur just du ska göra, vänta inte i 19 år som jag gjorde!!!!
Kommentarer
Kämpa på!!
Kram/Maraja81
Jag har svårt att rekommendera någon bra, för jag har bara varit till den jag gå nu, och ett enda besök räcker nog inte för utvärdering.
Men, jag har varit till Per-Ivar Andersson, se www.pirehab.se
Jag fick bra förtroende för honom och upplägget kändes seriöst, men som sagt, jag har ju inget att jämföra med...
Jag håller tummarna för att du får ordning på kroppen!
Kram Sara
Ang bra sjukgymnaster - jag har bra erfarenheter av Medicindirekt som samarbetar med Metropolen.
Ida
Håller tummarna för dig med!
Maria