Måndagsbetraktelser från en cykelsadel

Klockan är 06:30 när jag lämnar hemmet på det vrålåk som du kan se på fotot här nedanför. Jag tänker att jag måste komma ihåg att cykla till det nya kontoret som vi flyttade till i fredags, och jag undrar hur det var med det där larmet nu igen. Var det klockan sex det slogs av, eller var det sju? Hur var det i så fall man gjorde en manuell frånkoppling? Det skulle vara såååå pinsamt om jag lyckades dra igång skiten så här första dagen liksom...

Gammal bild på gammalt vrålåk, men oj vad jag älskar att cykelpendla. Det är bra både för plånboken (lägre bensinkostnader) och för min hälsa. Friskluftskontot är större än på länge vill jag lova!

Jag förundras över vad mycket jag hinner fundera på längs vägen. Till mitt gamla jobb var det 2.74 kilometer från dörren hemma till dörren där. Till det nya är det lite närmare, kanske 2.5 eller så. Knappt. Jag tänker att jag ska mäta det någon dag. Det tar alltså inte jättelång tid den här cykelturen. Jag cyklar ganska sakta. Det är uppför och jag vill inte bli alltför svettig såklart. När Lars också cyklar, då går det däremot undan. Han börjar nämligen 06:45, medan jag satsar på 07:00. Det gör att jag hinner med kaffe och bloggen innan det. Grett! (det är jämtländska och är synonymt med perfekt eller tipptopp) Idag åkte L bil, så jag tog turen i min egen takt. Kommer ändå hinna softa lite innan sju.

Till skillnad från i fredags då jag cyklade hem i slask och på blank-is så är morgonens underlag torr, bar asfalt. Eftersom jag gärna cyklar så får snön dröja ett tag till för min del. Fast i jul vill jag ha vinter såklart, det vill jag.

Jag cyklar förbi ett konditori på vägen. Det ligger vid Blå Center. Trots den tidiga timman är det fullt där inne. Klientelet är övervägande manligt och jag undrar vad det är för gäng? Jag tänker rörmockare, snickare och elektriker. Kanske egenföretagare som jobbar själva men som träffas innan sju för en kopp kaffe tillsammans före arbetsdagen startar? Lite socialt umgänge i en annars ganska ensam bransch. Jag hinner inte riktigt se så mycket när jag svischar förbi, tänker att jag får kolla närmare i morgon.

Det är mörkt och jag har återigen glömt min lampa. Jag behöver den inte för egen del, men jag tänker att det underlättar för andra att se mig. Jag cyklar visserligen mest på gång- och cykelvägar, så bilisterna är ingen större fara. Men även cyklister eller gångare kan ju ha nytta av att se mig.... Reflexvästen fick jag på mig iaf, det är inte varje dag jag kommer ihåg det.

Nu är jag framme. Hur var det nu med larmet? Nån lysdiod som skulle indikera läget, men menade de här ute eller på displayen som sitter inne i entren? Shit. Det här med teknik är inte riktigt min grej. Upp med taggen, blippa. Ingen händer. Okej, nytt försök. Blippa taggen och slå en kod. Dörren öppnas. Ok puh. Inget larm än så länge............

Kommentarer