Visst går det att springa på is

... eller? Jodå, visst gör det. Igår körde jag en dialog över facebook med mina springkompisar, och vi pratade om det här med behovet av dubbat. Jag ville envist hävda att man inte alls behöver ha dubbade löparskor, vilket kanske kan tyckas märkligt med tanke på att mina 5-10 senaste löppass har sprungits utomhus, på is, i ett par metalldubbade icebug spiritz-L...

Just därför kände jag idag att det var dags att välja något annat ur skogarderoben. Eller ja, det berodde inte enbart på gårdagens facebooksnack, utan också på att jag tror att kroppen mår bäst av variation. Spiritz har ingen dämpning alls, så det frestar på fötter och ben att köra mycket i dem. Idag ville jag ha något snällare, men inte för snällt om ni förstår. Jag vill känna mig lätt och rapp i steget, så det fick bli en lunaracer, som har ganska tunn och slät sula. Och hur gick det då? Jodå, så länge man trippar på och faktiskt springer, så är det inga större problem. Det isiga underlaget hjälper snarare till att få det där rappa och lätta steget jag är ute efter. Man vill ju liksom vara så lite på marken som möjligt, för att minska risken för att halka. Det blev ett riktigt riktigt bra pass faktiskt, och känslan i kroppen och i steget har jag längtat länge efter. Jag känner mig nästan lite lyrisk just nu. Men hörrni, att gå i ett par sånna här "mockasiner", det är däremot inte att rekommendera. Slippery är bara förnamnet. Så, keep running!


Kommentarer