Sunday runday

Idag har jag varit ute och sprungit ett långpass tillsammans med Ida, precis som förra söndagen. Det är en perfekt avslutning på veckan - en lugn söndag med ett lugnt pass. Vi har rullat drygt 15 kilometer i 6:00-tempo, och även om jag kände mig lite flåsigare än sist så var det ändå med en lätt känsla i kroppen hela vägen. Det är som ren terapi att lunka runt och prata om allt och ingenting. Tiden bara flyger i väg och innan man vet ordet av så är man hemma! Tänk om jag hade vetat det för bara 4-5 veckor sedan, att jag skulle kunna springa långpass igen och tycka att det är lätt. Kroppen är fantastisk egentligen. Det blev mitt femte löppass den här veckan. Det är nog minst två år sedan jag sprang så mycket. Men jag känner mig fräsch och stark så varför inte. Lite högre puls i dag än annars vilket kanske är ett resultat av att jag pressat kroppen till högre tempo än vanligt både fredag och lördag, även om det var under kort tid. Jag behöver bli snabbare, så fler sådana pass kommer framöver också.

Nu har jag tränat med löpningsfokus sedan den 1 augusti, alltså i drygt tre veckor, och det är precis så kul och motiverande som jag hoppades att det skulle bli när jag gjorde upp "the plan". Det är så stimulerande att få bocka av ännu ett pass och se hur jag närmar mig slutmålet. Nu är det bara två veckor kvar till Tjejmilen, vilket min lilla lillasyster påminde mig om på förmiddagen då vi skiljdes åt och hon skulle åka hem till Uppsala. Underbart är kort. Jag funderar allvarligt på att anmäla mig till Hässelby-loppet i oktober för att försöka peppa mig själv att fortsätta springa lite till. Den bästa tiden på året för löpning är verkligen hösten om du frågar mig.