SNABBARE OCH LÄNGRE

I veckan skulle jag ut och jogga en kväll efter jobbet, men hade inget som helst sug. Jag var trött i både kropp och knopp och motivationen fanns helt enkelt inte, trots att det var en solig och fin kväll. Jag hade tänkt ut på en vanlig femma, men det kändes bara så tungt. Då tog jag till mitt bästa "lura-hjärnan-knep"!

När det känns alldeles omotiverat att springa så brukar jag säga till mig själv att jag får varva gång med jogg. Det här gången tänkte jag 3 minuter jogg och 1 minut löpning, men jag kan lika gärna köra kortare eller längre, det är lite olika från gång till gång. Observera att det inte handlar om intervallträning i vanlig mening, där löpningen är tuff och promenaden till för fysisk vila. Nej, här handlar det om lugn löpning eller jogg och promenaden är helt enkelt till för mental avkoppling. 

Det som oftast händer mig helt utan att jag tänker på det är att löpningen gradvis går i ett högre tempo än om jag är ute på en femma mysjogg. På något sätt tycker huvudet själv att det borde gå att löpa på när man bara ska orka i tre minuter. Det gör att det blir bra träning för leder, muskler och skelett då belastningen blir högre och mer tävlingslik, än mina mysjoggar som i princip är min enda löpning annars. Men observera, det är ingen sprint det handlar om så pulsen är inte hög som vid traditionell intervallträning, utan det blir mer teknikträning - att springa i ett högre tempo med bra löpsteg. 

Nästa effekt som händer mig ibland när jag kör det här upplägget är att jag tänker att jag ska frakta mig längre än bara en femma, eftersom jag ju går bitvis, så borde jag orka mer. Helt plötsligt var det inga som helst bekymmer att avverka en tia i stället! 

När jag tränade för marathon 2012 och 2013 så använde jag mig ofta av det här upplägget när jag skulle komma upp i distans. I början joggade jag fem minuter och gick en, och sedan sprang jag upp till tio och slutligen femton minuter jogg innan paus för dricka och lite avkoppling. Pauserna är viktiga både för kropp och knopp när man som motionär börjar springa långt. Skaderisken minskar när den monotona långdistanslöpningen varvas med gång, och huvudet håller sig mer alert. Inte tokigt alls!

Så summasummarum, att varva löpning med gång har många fördelar och kan användas i flera syften:

1. Vid motivationsbrist för att överhuvudtaget komma ut och träna

2. När man vill vänja kroppen vid högre tempo

3. När man vill vänja kroppen vid att springa längre

Ut och "gogga" idag vettja! Solen skiner. Själv ska jag cykla. Så sugen efter att ha varit på resa utan cykel hela veckan. Frukosten ligger i magen och jag laddar för fullt. Önskar er alla en riktigt fin dag.