SMÄRTA

Igår var jag på massage. Inte en sådan där mysig massage. Inte heller en sån som på sin höjd gör skönt-ont. Nä, det här var ren och skär smärta från första beröringen till den sista. Idrottsmassage. Om ni såg serien i vintras, där man fick följa svenska längdlandslaget, så var där en scen när Marcus Hellner fick en plågsam omgång. Exakt så var det. Jag gick upp i brygga av panik när armbågen kördes ner i mitt högra lår. Vid ett tillfälle svartnade det framför ögonen av smärta. Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Idag är mina ben fulla med mörka blåmärken och de gör ont bara av att jag går. Jag fattar att jag behövde det. Jag fattar att jag borde göra det igen. Men av nån anledning är jag inte precis supersugen...

Jag bjuder på en före-bild. Här verkar upplevelsen ännu ganska harmoniskt. Det var innan idrottsmassören dök upp.