PÅSKPAUS

HELLO, NU ÄR JAG TILLBAKA! Efter en riktig påskpaus i eget bloggande och läsande av andas så har jag en del att hämta igen om en säger så. Ni som följer mig på instagram (@saraeborg heter jag där) har fått hänga med på en del av det jag sysslat med i varje fall. Jag har haft en sjukt bra påsk. Jag har alltså varit sjuk hör och häpna. Min senaste dunderförkylning slog till vid ungefär samma tid på året för bra precis fem år sedan, alltså 2011. Nu får jag sota för dessa friska år som varit sedan dess.

Feber, hosta från helvetet och snor med näsblod i massor som pricken över i:et. Men pillermotståndaren i mig fick vika ner sig så att jag skulle kunna fira påsk ändå. Jag shoppade upp apotekets halva förkylningssortiment i torsdags och sedan har jag haft fullt sjå att tajma med alla piller på angivna tidsintervall under hela helgen. Från och med att jag kom hem igår eftermiddag så stoppade jag undan skiten. Nu är påsken över, jag orkade göra i princip allt jag hade tänkt mig förutom att träna förstås, så nu får kroppen ta hand om bacillurerna på sitt eget vis, som jag ändå tror är det bästa.

Idag känns det ändå som att jag är feberfri. Jag äger ingen termometer så jag kan inte kolla. Jag känner mig i varje fall stark och arbetsför om än fortfarande ganska hostig och snorig, men det kan jag leva med. Tur att jag har ett skrivbordsjobb sådana här dagar och ingen föreläsning, kurs eller något viktigt möte inbokat.

Här kommer några pics från min påsk. Jag inte bara vilade från bloggen i helgen utan jag tycks också ha vilat rätt mycket från mobilen i stort. Det blev nämligen ovanligt lite fotande för min del.

Långfredagen som vi alla väntat på! Åsarna IK med partners arrangerade skidtävlingen Åk en mil vinn en bil uppe i Storhogna (Vemdalsfjällen). Pappa är ordförande i klubben och familjen hade förstås lovat att hjälpa till med arrangemanget, vilket var en av anledningarna till att jag "inte hade tid att vara sjuk". Jag och systrarna stod i nummerlappsutdelningen och sedan körde vi förstås loppet också. För egen del valde jag att åka med Nilas 4 år så det var inte särkilt betungande rent fysiskt. Vi nyttjade möjligheten att vara ute länge om jag säger så. Bilden är tagen  i samband med prisutdelningen

På påskafton arrangeras påskpimpeln hemma i byn. Det är lika tråkigt varje år att fiska, för en brukar aldrig få någon fisk, men det ska liksom ändå göras. Det är tradition och som ni säkert vet så älskar jag (vissa) traditioner. Det bästa med årets tävling var att jag faktiskt fick fisk. Hela 68 gram vägde den (obs ironi). Vinnaren drog tydligen upp närmare 8 kilo hur nu det gick till. Ingen annan i vår familj fick nåt, vilket är precis som det brukar vara

Den här bilden får avrunda min påskrapport. Den visar en väldigt glad men ganska trött Sara. Fotocred till lillasyster Emma som förevigade mig ute på isen i lördags