Springäventyr till Blanktjärnarna med extra allt


Jag måste bara få berätta om min söndag. Den hade verkligen extra allt. En bra kompis, härligt väder och utsikt av det mer magiska slaget. Du har kanske hört talas om Blanktjärnarna? Du vet de där vattendragen i Vålådalen, en bit utanför Åre, där någon åkte långfärdsskidskor för något år sedan och lade ut ett klipp på det turkosa vattnet som fick stor spridning i riksmedia?! Jag har skrivit om Blanktjärnarna förut, då L och jag cyklade där för ett par år sedan, men på grund av regn och kyla så blev det inga foton då. Det tog jag igen med råge denna gång! 

Allt började egentligen i fredags när min kompis Ida undrade vad jag hade för planer för helgen och föreslog en tur till fjälls för ett litet löpäventyr. Det passade mig som handen i handsken, jag hade faktiskt själv tänkt föreslå att vi skulle försöka tajma in ett pass. Vi dividerade lite kring turval - Bäverkroken eller Blanktjärn - och hade i princip bestämt oss för det förstnämnda eftersom ingen av oss sprungit den innan. Nu hade jag ju inte sprungit Blanktjärnsrundan heller, men jag hade ju sett den. Nu hade vi lite dåligt koll på läget skulle det visa sig, de börjar inte riktigt på samma ställer som vi trott, så Bäverkroken får vi ta en annan gång. 


Blanktjärnarna hittar du som sagt i trakten av Åre. Om du kör E14 från Östersund så ska du svänga av i Undersåker, mot Vålådalen. Kör hela vägen till parkeringen vid ledcentralen, därifrån är det skyltat mot Blanktjärn. Rundan mäter ganska exakt 12 kilometer. 


Efter 6 kilometer förhållandevis lättlöpt terräng når du det turkosgröna vattnet. Härifrån är utsikten mot de snöklädda fjälltopparna magisk och du bara måste stanna och ta en selfie - kanske mest för att det nu plötsligt börjat gå uppför med några rejäla klättringar. En fotopaus kommer lägligt om vi säger så. Om du vill kan du välja att vända här och springa eller cykla samma väg tillbaka. Då får du en fin tur som är relativt lätt både på cykel och i löparskor. Du som gillar det lite mer tekniskt och framförallt kuperat väljer att fortsätta runt. Nu kommer det att bli backigt, rotigt och stenigt, men kul! 


12 kilometer går förhållandevis snabbt att jogga ändå så vi stannade kvar i Vålådalen och njöt av solen en extra stund efteråt, då vi satte oss och drack kaffe vid parkeringen. Sedan styrde vi mot Mörsil där vi svängde ner för att äta lunch på Kretsloppshuset. Det fick bli dagens buffé med soppa, kålpudding och ett lass smaskiga grönsaker och röror av olika slag. Till det en rabarbershot med ingefära och smak av kanel och kardemumma. Givetvis avslutade vi även här med en kopp kaffe. 

Kommentarer

Populära inlägg