En uppsträckning till mig själv

Det här kommer inte att vara det mest peppande inlägg jag har skrivit. Inte så värst positivt heller. Men helt sant. Nu får jag faan ta och skärpa mig. Ursäkta språket, men nu är det allvar. Jag sover normalt sett minst 8 timmar per natt, vilket är mer än många andra, och säkert en bidragande orsak till att jag håller mig frisk. Men nu är det så att jag slarvat i ett par veckor, och det är inte okej.

Nä, nu Sara Borg är det skärpning som gäller. Bums i säng på kvällen! Det går ju inte an att sitta och gäspa och det är inte likt mig. Ska kroppen palla de här sista långpassen, helst utan spyor efteråt, så är det till att ge den bättre förutsättningar än så här.