Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juni, 2017

Ta cykeln till festen!

Det finns många sätt att få in daglig motion och rörelse i sitt liv. Ett sätt, som är både tidseffektivt och miljövänligt, är förstås att välja cykeln framför bilen för att transportera sig. Tid för resan går åt oavsett vad en väljer, även om det såklart tar längre tid att cykla. Vi har ungefär 5,5 mil hemifrån oss och till Brånan, där mina föräldrar bor, om vi väljer den närmaste vägen. L cyklar ofta när vi ska dit men till midsommarhelgen gjorde vi det båda två tillsammans. Med bil tar det runt 45 minuter dit och vi cyklade på ungefär 2 timmar, men så var vi också färdigtränade och klara för midsommarfirande mycket snabbare än om vi skulle ha tränat hemma först och sedan kört bil till byn. 
Det luriga var packningen. Samtidigt som en behöver få med sig saker så vill en såklart hålla nere på vikten. Vi packade i våra Craft Commute Pack´s, som är perfekta (synliga) i trafiken med sina neoniga regnöverdrag. De rymmer 35 liter så en får med sig en hel del. Jag valde en lång trikåklänning…

Idag startar St Olavs

Idag, faktiskt precis ganska exakt just nu, går den första starten i årets upplaga av St Olavsloppet. Jag tror att det är hela fem startgrupper som ska i väg, med 30 minuter mellan varje. Som jag berättade här så ska jag vara med, men jag gör min första insats i morgon. Jag var borta på jobb igår och kom hem först vid nio på kvällen, men hade då fått en påse levererad med tävlingslinne och nummerlappar. Såklart fick det bli en obligatorisk linne-provning med tillhörande fotografering, det är alltid kul att gå tillbaka i bloggen år för år och minnas. Jag drog ut och luftade benen en kortis i skogen också, trots den sena timmen. Jag ägnade mig bara åt soffan på måndagskvällen och hela tisdagen spenderades sittande i bil eller på en stol, så jag behövde få igång systemet lite. Det blev den vanliga femman i skogen hemmavid, i soligt men kallt (under 10 grader) och blåsigt väder. Trots det ruskigt skönt att få röra på sig!

Sommarkvällar att minnas

Ge mig sol, värme och röda pellisar. Ge mig en kopp kaffe, en spännande bok och en kväll på farstukvisten efter en springrunda i skogen. Jag behöver inte mycket mer än så. Livet.

Släpp låren fria, det är sommar!

Jag gillar att springa i shorts på sommaren och när jag väl har kommit igång med det så gör jag det ofta även om vädret egentligen inte är det bästa. Med långärmad tröja och vindväst till "luftade" jag mina vinterbleka ben, med blåmärken och skrapsår från diverse cykelvurpor, på en kortare löptur i helgen. Passande nog hade jag Träningspodden i lurarna och ett av de senaste avsnitten där de pratade just om att springa i korta byxor. Vilken är din favoritlängd på byxben? När jag började springa använde jag ofta tights som var kapade strax under knät, det heter trekvartslängd väl?! Numera vill jag antingen ha hellånga tights eller korta shorts. Vad väljer du?

Midsommar & bloggpaus

Nu är vi hemma igen efter en helg på landet, där vi födelsedagsfirat F och midsomrat oss. Massor av smaskig mat, trekamp, kiddoshäng, träning och många (välbehövliga) sovtimmar har det blivit. Jag berättar mer sedan. Nu väntar soffmys till svensk kriminalare - en riktig sommartradition!

Torsdagstreor

Just nu sitter jag hemma vid mitt köksbord, i mitt eget kök, i mitt eget hus. Eller eget och eget, vi är två om det såklart men eftersom jag är ensam hemma nu så säger jag eget. Det är tidigt. Klockan har inte slagit sju ännu. Det är skönt att vara hemma. Jag åkte i söndags och har haft en bra vecka men det är alltid speciellt att landa här igen. Framför mig har jag en kopp kaffe och min dator. Utanför viner vinden i träden och det hörs i vårt gamla hus. Det knäpper lite och liksom brummar i murstocken. I vårt hus är det aldrig tyst och det är charmen med gamla hus tycker jag.

I morgon är det midsommarafton, men innan jag tar helg väntar ännu en jobbdag. Jag har ett möte och en hel del uppföljning att ta tag i, men först den här listan som snurrade i bloggsfären för ett par veckor sedan och som jag senast snappade upp hos bucketlife.se

3 saker jag längtar efterMidsommarfirande med min familj ❤️Träning! Har varken cyklat eller sprungit sedan i söndagsÄta hemlagad mat 3 saker jag helst i…

Jag ska springa St Olavsloppet!

Kommer ni ihåg att jag hade en lite butter dag förra veckan men där jag avslutade med en cliffhanger om att det ändå hade hänt något kul och löpararrelaterat? Om inte så läs här vettja! Faktiskt är det två pirriga springgrejor som jag vill berätta för er om men vi tar bara den här om St Olavsloppet nu, en landsvägsstafett som går från Östersund till Trondheim över fyra dagar. Jag har alltså "blivit med lag" och kommer som det ser ut just nu att springa två dagar, torsdag och lördag.

Loppet följer den natursköna St Olavsleden över Rödön, Alsen, Åre, Sandvika och Stiklestad. Namnet på stafetten kommer efter den norska kungen Olav Haraldsson som regerade mellan 1015-1030. Han stupade i slaget vid Stiklestad den 29 juli 1030 och blev därefter Nordens helige helgon. 2017 arrangeras loppet för 30:e gången och de lag som deltar brukar vara både tävlings- och motionslag, men den övervägande delen är motionärer. St Olavsloppet startar i Östersund den 28 juni och går i mål i Trondhei…

Åsarnatrampet del 2; 30 km

Vi kastar oss tillbaka till tävlingsdagen i helgen, här kommer den andra och sista delen om Åsarnatrampet 2017! Om du förresten missade del 1 så hittar du den här. Jag var alltså i mål som segrare efter korta loppet strax för kl 12 och hade då ungefär 70 minuter till nästa start. Pulsen låg kvar ganska högt, om det berodde på vinnariver eller nervositet inför nästa utmaning vet jag inte. Jag försökte ta det lugnt, hängde med kiddosarna i lekparken och snackade med lite kompisar som dykt in för att vara med i elitmotionärsklassen över 30 kilometer. 
Jag hade min egen taktik klar för mig. Jag var redan trött. Att blåsa ur systemet sådär med hög puls känner på, även om förmiddagens lopp över 17 km var relativt kort, men jag ville ändå åka igenom långa banan för att se om det nästa år skulle passa mig att gå upp och rejsa på den istället. Eftersom jag redan hade gjort mitt så att säga kände jag varken något press eller prestige utan det enda som jag såg framför mig var att jag skulle ta mi…

Intervaller på bana

Jag vet inte hur jag har kunnat missa Västberga idrottsplats trots alla promenader, joggingrundor och cykeltramp som jag har tagit i området runt pappas lägenhet vid Telefonplan. Det var bara någon vecka sedan som @runningkenth postade en bild därifrån på instagram och jag insåg att det borde ligga i krokarna. Extremt i krokarna skulle man kunna säga, faktiskt bara ett par hundra meter från porten. 
Jag sprang inga intervaller idag, faktum är att jag inte sprang alls utan jag tog bara en liten promenad efter jobbet för att leta upp banan och reka till kommande pass längre fram i sommar och höst. På innerplan var det full fart på fotbollsträningen och på löparbanan sprang, joggade och lunkade alla möjliga typer av löpare - snabba, glada, runda, raka och några med barnvagn - alla kan springa, på sitt sätt! Banlöpning är perfekt på så många sätt, och roligt. För några år sedan sprang jag ofta på bana och kan verkligen tipsa om det. Har du barn som tränar fotboll så passa på vettja, det är…

Åsarnatrampet 2017 del 1; 17 km

Vilken vecka det blev! Först två tävlingar i löparskor i början på veckan och sedan två cykellopp på samma dag. Åsarnatrampet gick av stapeln i lördags och jag var på plats, taggad och revanschsugen. För två år sedan stod jag på pallen som tvåa i korta klassen och i fjol blev jag fyra, med bara några sekunder upp till trean. I år velade jag in i det sista kring vilken distans jag skulle anmäla mig till, eftersom arrangörerna gjort om den korta banan. Det resulterade i att jag (och min sambo) slog till på en dubblering och startade i båda!

LÄS GÄRNA: Åsarna MTB Challenge 2016

Motionsloppet över 17 kilometer startade klockan 11 och jag ställde upp med ambitionen att kunna vara med och slåss om en pallplats. En ska inte döma hunden efter håren, som det så fint heter, men jag tyckte allt att det såg ut att vara en och annan stark damcyklist på start även om segrarinnan från de senaste åren saknades (hon startade i det längre loppet senare på dagen). Klassen generellt är perfekt för familje…

Adrenalinbakis, hosta och Stockholmsresa

Trött och nästan lite adrenalinbakis vaknade jag i morse. Ni vet, det var ju Åsarnatrampet igår och den som följer mig på instagram vet redan att jag cyklade och hur det gick. Det kommer såklart en racerapport här i bloggen också, eller kanske två, men tills dess får ni hålla tillgodo med mitt trötta fejs. Jag blev hostig och rosslig redan igår eftermiddag, en inte helt ovanlig reaktion i mina luftrör efter hård ansträngning, och det satt fortfarande kvar i morse. Bästa medicinen mot det är att få dem mjuka igen så en väldigt lugn jogg fick starta den här söndagen. Det var blåsigt och en och annan regndroppe hängde i luften, men så skönt att komma ut i skogen igen. Vaderna kändes helt återhämtade från Vårruset tidigare i veckan och luftrören "gick till sig" precis som jag hade hoppats. Inte en enda gång har jag harklat eller hostat resten av dagen och den lätt brännande känslan försvann direkt den också. 
Sedan var det bara att duscha, packa upp, tvätta och packa om igen. På …

Löparjackor

Hallå där, vi måste snacka om det här med löparjackor! Just nu är det förvisso så varmt att jacka inte behövs på springturen, men Sara listade sin favorit nyligen och då blev jag påmind om det här. Jag undrar nämligen, hur kommer det sig att så få tillverkare har förstått var de ska placera fickorna på en jacka som de marknadsför som bra vid löpning, och hur stora fickorna bör vara? Jag vet inte hur det är med er men när jag springer vill jag få med mig mobilen, dels för att kunna ringa om något skulle hända men också för att jag gärna lyssnar på podd eller ljudbok. Sedan behöver jag få plats med nycklar också. Förvånande många löparjackor har helt vanliga sidfickor. Jag vet inte om det här bara gäller mig, jag har ovanligt kort överkropp i förhållande till kroppsproportionerna i övrigt, men om jag har mobil eller nycklar i sidfickor så, 1) det guppar och slår mot höfterna på ett väldigt obehagligt sätt när jag springer, och 2) grejorna hamnar i höftböjen när jag tar ett löpsteg och ä…

Solskenscyklist javisst! (och ett begagnattips)

Det finns ingen bättre medicin mot lite allmänt surt humör och orkeslöshet som motion, gärna i finväder! Jag var väl inte direkt på topp igår men efter en lugn vända på min räser (jajamän, andra gången ute i år, det här lutar åt en rekordsommar) i solsken och sommarvärme, så var det grusiga i ögonen borta och energin hade återvänt. Jag blir lika fascinerad varje gång. Turen gick via Lockne, Rossbol och förbi Espnäs. Visst kan det vara lite halvtråkigt att cykla ut och sedan vända, men här finns massor av hästar, kossor och gröna ängar, röda hus med snickarglädje och blommiga trädgårdar. Nästan ingen trafik att tala om heller. En perfekt rulltur med andra ord där fokus låg på att uppleva och ladda energi snarare än att träna, vilket det i och för sig nästan alltid gör för mig. 
Appropå räser förresten, den här helgen går Vätternrundan. Även de som inte är speciellt cykelintresserade brukar ha koll på att det är ett 30 mil långt landsvägslopp. 30 mil, det är långt!!! Tänk hur trött en ka…

Grus i ögonen, stel vad och allmänt trött

Det var inte precis den muntraste rubriken jag använt i bloggen kanske men en rätt bra beskrivning över hur det känns just nu. Igår hade jag äran att få hänga med ett gäng chefer och ledare i vår organisation på deras "sommaravslutning" uppe i Junsele av alla ställen. Jag hade en programpunkt på deras mötesagenda och sedan hade vi lite allmänt häng med lekar (jag vann femkampen, hurra!!!) och gruppindelning där vi skötte vissa hushållsuppgifter. Jag drog vinstlotten även där och hamnade i dukningsgruppen, ett betydligt enklare uppdrag än matlagningen eller utomhusarbete (gräsklippning). En bra dag och en mycket trevlig kväll helt enkelt! Tror dock att mina ögon tog lite stryk av all sol och att det är det som gör att jag idag har "grus" i dem. Jag skulle helst bara vilja blunda och ligga i ett mörkt och svalt rum. 
Sedan har vi min högervad som inte mår särskilt bra efter veckans vårrusande. Jag linimentar för fullt med Linnex både dag och natt, och den som testat d…

Vårruset 2017, Östersund

Såhär med facit i hand känns det nästan lite tråkigt att årets Vårruset-turné tog slut igår. Östersund var sista stoppet och där var jag på plats, med stumma vader och en halvtrött kropp. Loppet i Sundsvall hade satt sina spår men samtidigt var jag taggad på den betydligt plattare bana som hemmastaden bjuder på. Sin vana trogen med motvind på slutet förstås, men vad gör väl det? Vädret hade varit kanonfint hela dagen men så med en timme kvar till start började det mulna på och vinden blev allt kraftigare. Rätt skönt löparväder ändå. Jag efteranmälde mig till loppet på plats, bara drygt en timme innan starten, men har haft loppet i sikte rätt länge. I vanliga fall springer jag numera sällan eller aldrig två dagar i rad eftersom min kropp inte uppskattar det riktigt, men den här veckan fick det bli ett litet undantag. 

Vårruset i Sundsvall har en bredare bana och en bredare start, dessutom kanske färre deltagare i tidtagningsklassen (?). Jag upplevde i varje fall Östersund som trängre oc…

Vårruset 2017, Sundsvall

Då var det gjort! Vårruset i Sundsvall blev en kul måndagsaktivitet utan särskilt mycket tävlingsångest innan. I stället hängde jag med trevliga kollegor och hade det allmänt bra, efter att jag ätit en halloumiburgare på Max och bytt om till löparstassen inne på deras kundtoalett. Jag kände mig lite som stålmannen, in som jobb-Sara och ut i shorts och kompressionsstrumpor. 
Loppet då? Jo, betydligt mer kuperat än i Östersund. Uppåt var backarna mer av det långa och sega slaget medan utför kunde vara ganska brant, riktigt roligt faktiskt att få släppa på men galet jobbigt också. Sista kilometern plockade envist höjdmeter och ett tag trodde jag nästan att jag skulle behöva gå. Eller dö. Såhär efteråt minns jag banan som omväxlande och kul men jag vet att jag tyckte att den var hemsk just när jag sprang. Fast det kanske mest är distansen 5 kilometer som är hemsk? Jag ville ju springa fort och sådant är som bekant plågsamt. Som vanligt fick jag några fler meter i klockan än den officiella …

På startlinjen till nästa lopp

I morgon kväll är det dags att stå på startlinjen igen, när Vårruset går av stapeln i Sundsvall. Jag ser fram emot en härlig kväll med mina kollegor och håller tummarna för att vädret blir på vår sida. Vi tänkte mysfika lite efteråt och då känns inte regn så lockande. Jag har sprungit loppet i Sundsvall för massor av år sedan, kanske i slutet på 90-talet eller början på 2000. Jag kommer inte ihåg någonting av banan men tror ändå att den blivit flyttad sedan dess, om jag förstått saken rätt, så det spelar ingen roll. 
Det känns som om det var alldeles nyss jag tävlade och att jag inte hunnit träna något efter det, men riktigt så är det inte. Senaste passet gick på lördagskvällen och var ett efterlängtat myspass på 10 kilometer, med Träningspodden i lurarna. Jag har inte sprungit ensam på väldigt länge, det har varit lopp och träningspass med Lars och med Ida, så det kändes nästan ovant att tassa på i sakta mak och slippa megaflås och blodsmak. När jag kom hem plockade jag rabarber och g…

Cykelbenen är påväg tillbaka?!

För en månad sedan, innan naturen exploderat i grönt, så efterlyste jag mina starka cykelben. Nu känns det äntligen som om jag har hittat något som påminner om dem i varje fall och det är skönt. Jag har alltmer prioriterat att få in mina två tramppass i veckan, och även om det ibland bara handlat om jobbpendling så gör de milen såklart stor skillnad mot att ligga i soffan och undra varför cykelformen uteblir. Det säger liksom sig självt. Som vanligt är allt bättre än inget! Idag planerar jag cykelträning senare, det känns som en äkta #utochnjutsöndag. Vad ska du göra idag?

Trädgårdslördag

Syrran bad mig svänga förbi Sörvalla Handelsträdgård, som ligger alldeles här ovanför oss, och köpa "frodiga amplar" idag. Eftersom blommor inte är mitt expertområde precis så var jag tvungen att dubbelkolla så att jag verkligen visste vad amplar var - alltså sådana där hängande växter. Och nog hade de amplar där allt! Det fanns ungefär hur många olika som helst att välja på, med stora blommor, med små blommor och med blandade blommor. I alla möjliga färgkombinationer också förstås. Att köpa till nån annan är extra svårt, men efter lite diverse strövande och sms:ande med syster så lyckades jag till slut välja ut tre. Att shoppa två egna hem till oss fick jag avvakta med, de skulle nämligen inte ha fått plats i bilen. Däremot passade jag på att köpa röda pelargoner (som jag på riktigt älskar) för att byta ut vårlökarna som nu i det närmaste gett upp. Kommer du håg när jag satte dem förresten? Det var i april och den dagen snöade det
Pelargonerna har jag fått i jord idag och …

Lika delar cykellycka som skrämselhicka?!

Jag kraschade illa på cykel några gånger när jag var liten och på grund av det så sitter det rätt mycket rädsla i mitt huvud. När jag pratar om det är det många som har svårt att förstå eller som tror att jag överdriver, för hur kan jag åka på cykeltävlingar om jag är rädd? Grejen är den att när jag har nummerlapp så är det som att någon annan tar över. Jag blir modig, ibland övermodig, och framförallt så vill jag alltid göra mitt bästa. Det är adrenalinruset. Lika tuff och självsäker som jag är på ruset, lika skakig och illamående kan jag bli när det går ur. Det där ruset går jag på i jobbet också, det är liksom sådan jag är. När jag ställs inför utmaningar så går jag igång. På något sätt så gillar jag att få kniven mot strupen, det är då jag är mitt bästa jag, men det tar på krafterna. Jag har fått lära mig att balansera och kanalisera den energin och den superkraft som det kan vara. Högt måste kompenseras med lågt, rus med vila. Därför utmanar jag inte mina cykelrädslor särskilt of…

Snart dags för Åsarnatrampet!

Såklart vill jag uppmuntra till deltagande i lokala lopp, även om jag själv ibland kan tycka att det är mer pirrigt än på stora tävlingar där det går att smälta in i mängden på ett annat sätt. Nästa helg, närmare bestämt lördagen den 17 juni, är det dags för Åsarnatrampet - tävlingen som tidigare gått under namnet Åsarna MTB Challenge. Jag gissar att namnbytet gjorts som ett led i att locka fler cyklister eftersom flera av distanserna som erbjuds är både nybörjar- och familjevänliga. MTB Challenge låter kanske lite mer utmanande än vad det behöver vara? Åsarna kommer hur som helst att bjuda på en dag som passar de allra flesta! 
LÄS GÄRNA: Åsarna MTB Challenge 2016

Åsarna ligger i Jämtlands län, lite drygt 7 mil söder om Östersund längs med E45:an. Tävlingen har start och mål på Åsarna skidstadion, och där brukar det också att finnas både fika och hamburgare till försäljning. Det passar alltså ypperligt att ta med sig hela familjen till tävlingen. Jag satsar på att köra i år igen, det b…

Bli en bättre löpare

Många av oss som springer vet på ett ungefär vad som skulle krävas för att utvecklas som löpare. Jag vet definitivt vad som skulle göra mig både snabbare och uthålligare, men ändå är jag som i den där gamla bioreklamen där han lämnar skräp i salongen fastän han vet att han inte får, jag gör helt enkelt inte det jag borde. Jag har varken haft kraft eller motivation till mer än att motionera, vilket såklart är bra det också, men så på slutet så har suget efter att prestera igen kommit smygande. På ett väldigt positivt sätt. Såklart var det stimulerande att (äntligen) vända trenden, där jag bara blivit långsammare och långsammare, nu när jag gjorde en hygglig tid på Spring en mil. Jag känner mig fortfarande inte redo att styra upp träningen med träningsprogram, intervaller och hela det köret, som jag gjorde förr. Jag vill fortfarande gå på känsla in i sommaren, men det vore riktigt kul att hitta tillbaka mot gammalt gott slag på milen. 
Min plan för att bli en bättre löpare utan att följ…

Välkommen juni!

Jag är ungefär sist på bollen med att förstå att vi redan är en hel vecka in i juni! Alla dessa röda dagar, som förvisso är fantastiska, gör mig förvirrad och helt ur fas. Jag behöver titta i almanackan för att förstå att det faktiskt är onsdag idag och att "den riktiga" sommaren närmar sig med stormsteg. Jag såg också att jag mentalt ligger en hel vecka fel. Jag trodde att det var ett tag kvar till Vårruset, men ser att det är nu på måndag som kommer - om 5 dagar alltså! Jag som lite naivt tänkte att jag skulle hinna med flera korta, snabba pass för att se om jag kan få lite fart på benen. Nåväl, att tävla är ändå absolut bästa träningen för mig. Det är bara då jag faktiskt pressar mig att göra bättre och utvecklas, så jag ser fram emot nästa vecka som också är tänkt att bjuda på Åsarnatrampet sedan på helgen!

Räserpremiär på Jämthjulingen 2017

Jag har tävlat idag igen! Den här gången på räsercykel faktiskt, trots att jag helt bommat att över huvudtaget ta ut den hojen innan i år. Jag sneglade bakåt i bloggen och inser att det var fjärde året som Lars och jag nationaldagscyklade runt Brunfloviken på Jämthjulingen, som tydligen är Sveriges äldsta motionslopp på cykel (?) enligt speakern. Jag insåg också att jag gjorde precis samma misstag i år, som tidigare, och att jag således inte tycks bli varken smartare eller en bättre räsercyklist från år till år. Det senare beror kanske väldigt mycket på att jag nästan bara tar ut min beggade smalhjuling för just detta lopp.

Jag har cykliga förebilder som Elna och Helena. Jag fascineras över hur de fixar och trixar med sina hojar och ibland tänker jag att jag skulle vilja vara som dem. Sedan tänker jag att jag är jag, och att jag förvisso kanske är lite knasig och inte så som mina förebilder, men att jag rockar på mitt sätt. Jag har inte rört min räsercykel i år. Den har hängt så himla …

Intervaller runt Lillsjön

Kommer du ihåg förra veckan då jag trodde att halvmara-effekten hade klingat av? Ungefär precis då tog jag och överraskade mig själv med att planera ett intervallpass, och inte vilket som helst heller utan 4-minuterintervaller. Jag har annars en förkärlek för trettiosekundare, särskilt när jag inte kört kvalitet på länge och behöver ha en låg tröskel för att komma igång. 4-minutare ligger liksom helt på andra sidan min skala, det är ett sådant pass som jag kan gruva mig inför även när jag är i hygglig form.


Upplägget på träningspasset blev väldigt "back to basics" för min del. Runt millenieskiftet när jag jobbade med träning så skulle man, som jag minns det i allafall, alltid planera pass med tre pulstoppar. Det var oavsett om jag satte ihop ett spinning-, aerobics- och stepup-pass eller planerade mina egna löpintervaller, som på den tiden mest handlade om att springa i backe. För jo, jag tränade då också men sedan hade jag en period när jag inte gjorde det. Eller ja, inte så…

Grattis alla finishers!

Idag gick Stockholm marathon av stapeln och jag har följt liveresultaten av och till under eftermiddagen. Det var så spännande att följa folk man känner, och folk man inte känner. Var det fler än jag som hejade på den heltidsarbetande amatörlöparen från Japan, som satsade på seger och rekordtid? Facebook passade förresten på att påminna mig om hur det såg ut när jag sprang senast, för fyra år sedan. Här vid passering 37 kilometer. Idag har jag längtat marathonlöpning...

En spontan mil utan att vinna en bil

Jag sprang tydligen ett lopp igår! Spring en mil vinn en bil gick av stapeln här hemma i Östersund och som vanligt tycker jag att det är extra pirrigt att tävla på hemmaplan. Det är liksom en annan grej när folk en känner ser en, mot att vara i en stor stad och springa stora lopp där en kan vara anonym på ett annat sätt. Jag har vissa folkskygga drag, och andra väldigt sociala, men det här är kanske ett av de tillfällen då de kommer fram. Därför hade jag inte anmält mig till årets upplaga av loppet i förväg. Eller ja, det var en av anledningarna. Den andra att jag inte känner mig i form för att springa 10 kilometer i tävlingsfart. Det är på samma gång för långt som för kort, om ni fattar?! På en halvmara så känns det helt okej för min del att jogga. På 5 kilometer borde jag orka springa. Men på 10? Jag var så osäker.

Hur som helst så slängde jag in en anmälan när det var lite drygt två timmar kvar till start. By the way så älskar jag när man kan efteranmäla sig på webben i princip ända…

Om jag skulle springa Stockholm marathon på lördag

Vi är nästan framme vid dagen för Stockholm marathon, för många löpare i Sverige den största och viktigaste dagen på löparåret! En dag som det tränats målmedvetet för och som både skrämmer och motiverar. Jag har sprungit loppet två gånger, det var 2012 och 2013, och blir varje år såhär veckan innan otroligt sugen på att göra det igen. De gånger jag stått på startlinjen så har jag varit väldigt väl förberedd. Jag hade kanske inte tränat riktigt så mycket löpning som jag hade velat, men den löpning jag hade gjort var planerad, strukturerad och hela tiden med målet i sikte. Ingen av gångerna följde jag min träningsplan till punkt och pricka, men jag höll hårt i långpassen och det tror jag lade grunden till att jag ändå med så förhållandevis lite träning kunde springa loppet under 4 timmar.


Mitt "löparjag" 2017 är inte alls som då. Jag har ingen träningsplan och jag är (på grund av det!) varken lika uthållig eller snabb. Jag är verkligen inte i form för att springa ett marathon. …