Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från november, 2016

Tjugo minuter eller så

Lång dag på jobbet. Längre än planerat. Hade längtat efter att få ta ett skejtpass i Åsarnas kyrkspår när jag ändå var där. Men trött och hungrig. Bestämde mig för att åka ett varv på korta ändå och hade lätt kunnat åka två, ensam där i pannlampans sken. Ville hem till mamma och pappa. Fick mat. En stor laxbit (syns inte i bild för den ligger under all sås och broccoli), så gott. Lade mig i sängen och var nöjd, tjugo minuter längdisar är alltid bättre än inga minuter. 

Träning, bara en pytteliten del av mitt liv

Som hälsobloggare så är det förstås lätt att få en stämpel på sig som säger att en är en sådan där hurtig och tränande människa mest hela tiden. Det är förstås det som exponeras mest i de kanaler en väljer att synas i, men det är sällan hela sanningen förstås. Träning är egentligen en pytteliten del i mitt liv, men ack så viktig. 
Min totala hälsa baseras på många tårtbitar. Jag har skrivit om det otals gånger hur jag ser på mitt mående där träning tillsammans med exempelvis sömn, arbete, relationer, stress, återhämtning, familj och kost tillsammans utgör min "hälsotårta", min plattform för välmående. Min akilleshäl är stress, jag går igång lite på det och jobbar bäst under press, vilket gör det extremt viktigt att jag sköter mig i övrigt och tar mig tid för återhämtning. Därför är jag sedan många år tillbaka hypernoga med min sömn och lägger mig ungefär samma tid som barn.

En annan arena, förutom när jag tränar eller sover, där jag laddar energi och återhämtar mig som bäst…

Var är tekniken?

Som jag hintade lite om igår så kom jag äntligen ut på skejtskidorna igen. Vädret har inte varit det allra bästa för skidspåren den sista tiden, omväxlande tö och kallgrader har gjort dem betydligt hårdare än sist jag åkte. Trots det blev jag positivt överraskad då jag hade befarat det värsta. Det var faktiskt bara på några enstaka ställen det var så isigt att det var lite besvärligt att åka.  

Mina skidor har varit hos bästa Fredrik och fått sig en omgång. Det där supertröga som sinkade mig som sjutton sist, var nu som bortblåst. Visst inverkade spåren också, men vallningen var ovärderlig. Den här gången kunde jag njuta av åkningen och fokusera på annat än bara kampen för att ta mig framåt utan att lungorna skulle sprängas, för ja, så illa var det förra gången. Tänka på annat, som exempelvis tekniken. Från första skäret tänkte jag på hur otrygg jag är i år och jag hittar inte tillräckligt med balans för att åka på treans växel på ett avslappnat sätt. Jag har aldrig varit särskilt bra…

Adventstid

Som jag har längtat att få plocka fram adventsstjärnor och stakar! Som traditionen bjuder lyckades jag hålla mig till den första adventshelgen här hemma, även om jag fuskade lite och plockade fram julbelysningen i pappas lägenhet i Stockholm redan förra veckan.

Min helg har varit lugn, vilket jag behövde. Igår pysslade jag på lite medan L protesterade vilt och menade att det var alldeles för tidigt för att göra jul. Men hallå liksom, en pyntar faktiskt till advent. Sedan helt plötsligt hittade jag honom vid köksbordet i full färd med att fixa mossan och adventsljusen... Massor av vinterstudion på TV har det också blivit ihop med lite jobb vid datorn samtidigt och förstås lite egen motion också. Igår en springrunda i dubbskor för första gången i år. De hade egentligen inte behövts, det var mest här på gården det var riktigt isigt, men jag tog det säkra före det osäkra. Idag tog jag skejtskidorna ett par varv i Brunflo elljusspår igen och nu gick de riktigt riktigt bra, tack vare bästa …

Att leva som en lär, inte alltid så jäkla lätt

Ursäkta svordomen, men det är faktiskt inte alltid så lätt som jag ibland får det att låta. Du vet, jag är en sådan där person som tycker en massa. Oftast kommer det ut ur munnen också, jag hinner inte alltid bita av innan det är försent, knipa käft när jag borde och allt sådant där. 
Att tycka, att fatta beslut eller att välja. Allt sådant kommer lätt för mig. Jag är inte en person som går runt och oroar mig för saker speciellt ofta eller är uppgiven över vart världen är på väg. Tvärtom drivs jag av att det är svårt, jag får energi och går upp till kamp när livet visar sig från sin fula eller svåra sida. När världen går åt fel håll måste jag nästan tvångsmässigt vidta en god handling. Om jag inte har pms förstås för då blir jag bara en blöt fläck på golvet. Alla människor är olika, och det är ju så häftigt. Jag tycker inte att jag är bättre än en person som oroar sig över saker eller att alla borde vara som mig. Tvärtom så gillar jag det här med att vi är olika och kompletterar vara…

Morotskaka till adventsfikat (recept)

Snart står helgen för dörren igen och inte vilken helg som helst utan första advent! Det är säkert fler än jag som längtat, jag tycker att det blir så himla fint överallt med granar, stjärnor och stakar som lyser upp när en är ute i vintermörkret.
Till adventshelgen kan det också passa bra med glöggmys och en fikastund. Förra helgen experimenterade jag lite i köket igen. Jag är egentligen inte så mycket för att baka men i perioder, ofta såhär innan jul då jag tror att jag ska provbaka för att sedan göra grejorna igen till julfikat (det gör jag inte för då har jag tröttnat), så blir det en del. Hemma hos oss använder vi oftast mandelmjöl. Det är en mjölsort som innehåller mycket energi (fetter från växtriket), så allt en gör, oavsett om det är pannkakor, bröd eller kakor, får ett högre energiinnehåll är vid användande av mer traditionella mjölsorter. Dessvärre tål inte min mamma mandel, så när jag experimentbakar försöker jag ofta utesluta det, så även i helgen då jag gjorde en morots…

Springa när det är halt, går det?

Jag vet att många funderar kring det här med att springa på vintern. Förra veckan när jag var nere i Stockholm och jobbade så kom vi in på det i ett samtal på lunchen och någon sade att hen alltid höll uppe med löpningen under vintern eftersom det ändå bara är kallt, mörkt och halkigt ute. 
Jag tänker inte riktigt så längre. Visst håller jag med om att det är enklare på nästan alla sätt och vis att springa på sommarhalvåret, men för mig har löpningen blivit en så viktig del av min vardag att jag absolut inte vill ge upp den. Att få snöra på mig löparskorna och ge mig ut och tassa efter jobbet är bästa medicinen för att koppla om huvudet från "workmode" till fritid.

En av dagarna sprang jag en kortare runda där nere. Det hade varit töväder dagen innan med kallgrader under natten (jag tog en morgonjogg) så visst var det lite halkigt på asfalten och på sina ställen rätt knöligt där det låg snö och tjockare is. Det som är lätt att glömma bort är att det faktiskt är lättare att …

Lite lätt cykellängt mitt i all skidglädje

Det känns som om det var hundra år sedan jag cyklade. Det är en enorm överdrift förstås men ett par månader har med säkerhet gått. Precis som förra hösten kände jag mig lite "mätt" efter Cykelvasan, och när det dessutom blev klart att jag skulle sälja den hoj jag tävlat på och beställa en ny så blev jag lite som ett barn på nytt. Jag går liksom bara och väntar på den där nya godsaken som ska komma och "skogsmaskinen" känns just nu inte alls lika intressant.

Under hösten har Jessica bjudit på några lockade bilder av nästa års klädkollektion. Jag har flera sherides-plagg sedan förut och älskar tänket bakom, utseende och funktion såklart. I helgen kom det ut på Facebook att två av tre färgsättningar låg ute i webbshoppen för beställning. Men oj vilken cykellängt jag fick då alltså! Jag hade redan för flera veckor sedan valt vilken jag skulle köpa, eftersom den ska matcha utseendet på min nästa hoj (lite nördigt kanske), så jag gick in direkt och klickade hem nästa års…

Skejtpremiären avklarad, men ujuj så trögt det var!

Tidigare i veckan när jag skrev min lista med 17 saker att se fram emot så längtade jag till årets skejtpremiär. Nu så här efter att den är gjord kan jag konstatera att jag borde ha gjort som jag skrev att jag skulle göra, det vill säga lämna in skejtskidorna på lite kärlek (läs: glidvallning) först.
Förutom att det var skejtpremiär för året så tror jag också att det var första gången jag åkte längdskidor i Brunflos elljusspår. Vi har sprungit där en del förut även när vi bodde i stan, mest för att Lars föräldrar inte bor allt för långt därifrån nere vid sjön, och jag har även cyklat där en del. Nu var det alltså dax för skidor. Jag såg på Facebook förra helgen att det var pistat för skejt, men inte spårat för klassiskt ännu, så min förhoppning var att det skulle fungera även nu när det har kommit lite mera snö.


Jag tog bilen ner, det är bara drygt en kilometer från vårt hus, och så pluggade jag in senaste avsnittet av Träningspodden i lurarna. Det var ett avsnitt som hade en titel p…

Hemma i soffan, om lite av varje men mest skidrelaterat

Äntligen! Jag sitter hemma i soffan, efter en riktigt bra Stockholms-vecka, och Vinterstudion är igång. Som jag har längtat! Det är det enda jag följer på TV och det tänker jag fortsätta med, en härlig vintertradition.
Dagens tävlingar från Bruksvallarna har inte dragit igång ännu, så i studion diskuteras just nu doping, strategisk medicinering av friska individer med astmamedicin och de två specifika norska dopingfall som uppdagats sedan förra säsongen. Just det här med astmamedicin tycker jag är lite intressant. utifrån mina egna erfarenheter. Jag kan nämligen hålla med den norske läkaren som de intervjuade idag om att personer som inte har en astmadiagnos kan ha astmaliknande problem, men jag tycker absolut inte om ifall man medicinerar alla åkare som någon sorts allmän metod eller strategi.

Jag är en ju en sådan som vid vissa tillfällen de senaste 15 åren har drabbats av astmasymptom i samband med hård ansträngning, ansträngning i kyla samt efter en förkylning. Jag får hosta, lät…

Vad är det med skavsårsplåster?

Jag har dragit på mig skavsår på båda hälarna efter lördagens upptramp av skidspår, då jag troligen hade lite för tjocka strumpor på mig. Det är skit med skavsår för plåster funkar skit på mig, och jag har alltid undrat vad jag gör för fel.
I min lista på 17 saker att de fram emot den här veckan så skrev jag om min förhoppning om att få såren att läka och frustrationen över illasittande skavsårsplåster, varpå Helena kommenterade:

"Ja vad är det med skavsårsplåster egentligen? Jag har haft en höst med skavsår, på tårna, på hälarna och det läker inte. Jag kör med compeed och det fungerar inte. Nog för att jag har lite känsliga fötter men det får vara någon måtta". Det är tydligen inte bara jag. Alltså, dags för ett helt inlägg tillägnat skavsårsplåster. Kanske sitter just du inne på tipset som kommer att rädda många framtida träningspass för mig! 


Problemet jag har är att plåstren inte sitter kvar som de ska på mig. Eller knappt alls faktiskt. I söndags morse skulle jag spring…

Trampa ditt eget skidspår

I helgen trampade jag upp ett eget skidspår hemma på gården och lovade då att komma med mina bästa spårtips i ett eget inlägg. Jag tycker själv att jag är lite av en expert faktiskt så om du är sugen på ett eget spår du också, till dig själv eller barnen, så ska du definitivt läsa det här!

Först och främst, låt ingen lura dig till att köra upp ett skoterspår som du kan åka i. Om inte skotern har en spårkälke såklart, men i så fall behöver du ju inte spåra själv så då kan du glömma det jag skriver här ändå. Ett skoterspår är svårt att åka, särskilt för barn. Det finns inget stöd för skidorna så de åker liksom lite hit och dit. Sådant blir en trött i fötterna av och det är inte så kul. Nä, om det ska vara roligt att åka längdskidor så ska det vara i fasta, fina spår. Alla som åkt Vasaloppet långt där bak där spåren trampats sönder av alla tusentals åkare där framför, kan säkert hålla med om det. Är det små barn som ska kunna åka så är behovet av en bra "räls" nästan ännu störr…

17 saker att se framemot den här veckan!

Förra veckan skrev Sara en lista som sedan snurrade vidare i bloggvärlden bland annat hos Jessica, Elna och så Helena som passade den vidare till mig. Vilken lycka, du vet att jag älskar ju listor! Här kommer min variant.

Två riktigt spännande möten i Stockholm på onsdag.Att få komma hem på fredag och mysjogga med pannlampa och Träningspodden i öronen. Min bästa bästa fredagsrutin är att springa in helgen!Åka mer längdisar i mitt eget skidspår hemma på gården. Värsta lyxen att ha spår direkt utanför knuten ju.Någon smaskig efterrätt till helgen kanske.Baka tunnbröd och lyssna på julmusik (jo, nu måste det väl snart vara helt tillåtet att börja med det?!)Krypa upp i soffhörnet under en filt, ha sambon nära bredvid och dricka en kopp kvälls-te.Äta något riktigt gott.Bo i lägenheten på Telefonplan igen. Har inte varit där sedan semestern i augusti.Att mina skavsår ska läka. Varför får jag det inte att fungera med skavsårsplåster? De gör såren bara än värre,Tisdag. Jag håller på att rekryt…

Kompisträning

Ida och jag har varit så osynkade hela hösten. När hon har haft möjlighet har inte jag, och tvärtom. Så idag äntligen fick vi till det. Direkt efter frukost stack jag in till stan och så sprang vi milen tillsammans. Mitt första pass över 4 kilometer sedan början på oktober, som gick bra även om jag var lite trött i benen mot slutet.

Som jag har saknat våra snicksnackrundor alltså. Det är något speciellt att få träna tillsammans med någon en tycker om samtidigt som en får prata av sig om sådant som hänt och tankar som en har i vardagen. Fram för mer kompisträning!

Vinterlycka!

Jag vaknade i morse till en strålande vacker vinterdag. Utanför sovrummet gnistrade snön i solskenet. En perfekt dag för att trampa upp eget skidspår, tänkte jag. 
Efter frukost med stekta ägg, bacon och kaffe hoppade jag i täckbyxor och en tunn dunjacka, vilket senare visade sig vara alldeles för varmt, och stack ut. Som liten gjorde jag alltid mitt eget spår hemma, så jag är lite av en "trampa-eget-spår-expert" faktiskt, om jag får säga det själv. Så nu har jag ett platt spår på strax under 400 m, vilket gör att 11 varv blir 4 km. Här kommer stora och små kunna åka tillsammans i sitt eget tempo. 
Jag lovar ett inlägg senare om mina bästa tips för att trampa upp ett perfekt spår, för dig som vill fixa för barnen (eller åka själv).

Ett slag för utomhusträning på vintern!

Vintern är här och de första dagarna med temperaturer ner mot minus tio gick jag runt och frös konstant. Sedan plötsligt så vänjer en sig. Många flyttar in sin träning under den kallaste tiden men jag slår gärna ett slag för att fortsätta med något eller några utomhuspass i veckan för alla som tränar i syfte att ha en god hälsa.
Jag är egentligen en riktig fryslort men behöver ändå inte så mycket kläder när jag motionerar. Det viktiga är att jag håller värmen vid händer, fötter och hals. Om jag ska promenera väljer jag underställ, en tunn dunjacka, överdragsbyxor och mössa, tumvantar och skor. Ska jag däremot springa så skiljer det inte särskilt mycket på vad jag bär på kroppen nu mot vad jag hade när det var plus fem grader. Det är buffen runt ansikte och hals som tillkommer, riktigt tjocka tumvantar och ullstrumpor. Med det klarar jag mig riktigt bra, men det där varierar förstås från person till person, en får helt enkelt prova sig fram.

Här kommer ett exempel på vinterklädsel från …

Livet genom ett snapchat-filter

Ibland tänker jag att det vore bra om livet kunde levas genom ett snapchat-filter. Att när det blev lite jobbigt så kunde en bara slå på en funktion så att allt blev lite mer rosenskimrande och vackert. Det vore väl enkelt och bra?
Fast egentligen är jag en sådan som tycker att det är bra att det går upp och ner. Att jag lär mig av de motgångar jag möter även om det kan vara skitjobbigt i stunden rent ut sagt och vissa gånger undrar jag hur sjutton jag ska komma vidare. Men så på något sätt så gör jag ändå det. Svackor i livet hör till och de kan komma på alla plan. Igår kväll hade jag en pytteliten sådan. Jag har av olika anledningar i det närmaste vänt ut och in på mig själv under en period för att försöka göra det så bra som möjligt för en kollega. Så precis innan jag skulle gå hem igår kom det ett mejl från hen där det var uppenbart att hen var arg och frustrerad, och min första reaktion var känslan av att allt jag gjort och gör gått hen mer eller mindre obemärkt förbi. Just igår…

I mina öron

Jag lyssnar massor just nu, på ljudböcker och poddar! Förra veckan körde jag långt med bil, vilket är ett ypperligt lyssningstillfälle samt att jag också bodde på hotell. Jag startar sällan en TV på rummet men däremot pluggar jag gärna in lurarna och lyssnar en stund på kvällen. I mina öron under veckan...

Djävulsdoften av Mons Kallentoft
Den tionde delen om kriminalinspektör Malin Fors. Jag har förstås läst/lyssnat på alla de andra och väntat på att den här skulle komma. Kanske inte lika bra som vissa av de tidigare men ändå värd att lägga tid på om man gillar deckare.

Health for wealth 
En podd som jag lyssnar på ibland där jag kan hämta en del inspiration till mitt jobb. I veckan lyssnade jag på avsnittet Från förlust till vinst med hälsan i behåll, ett intressant samtal med Pernilla Gravenfors som tidigare varit vd på Copperhill i Åre och nu gått över till Holiday Club.

Träningspodden med Lofsan och Jessica
Jag har faktiskt redan lyckats förtränga vilket avsnitt det var och vad det h…

Årets rekordtidiga längdpremiär

Den 5 november, smaka på det, så tidigt på längdskidor måste det vara länge sedan jag var - om än någonsin?! Fast det är klart, som barn åkte jag säkert hemma på gräsmattan på första snön även om den knappt täckte stråna, så jag har troligen åkt i oktober någon gång i forntiden.
Apropå att åka hemma på gräsmattan, L körde skoter här igår trots att vi max har ett par centimeter snö, men det har varit kallt så marken är frusen och håller fint. Fast nu var det ju inte skoteråkning jag skulle skriva om utan längdisar. Jag såg på Facebook tidigare i veckan då jag var nere i Västerås och jobbade, att Östersund preppade skidspår på stadion. Kommunen sparar snö från förra säsongen som nu kördes ut och toppades med konstsnö, om jag förstått det hela rätt. Fram till och med mitten på december så tar de ut en spåravgift om en vill åka på den just nu 1,7 kilometer långa slinga som är öppen. Ett dagskort för vuxen kostar 40 kronor och för barn 10 kronor, bland de billigare aktiviteter en kan göra…

Vilken träning räknas?

Jag har aldrig varit en sådan som har haft en stående rutin för att göra exempelvis 100 situps och 50 armhävningar varje kväll innan sänggående. Sådant jag inbillar mig att många killar/män gör och som jag vet att några av mina tjejkompisar gjorde när jag var yngre. 
Nu såhär som vuxen, på väg mot att fylla 36, så tänker jag att det är lite synd. 150 repetitioner gör en inte till världsmästare i styrkelyft precis men är exakt 150 gånger bättre än att inte göra någon repetition alls. Och världsmästare i styrkelyft har jag ingen ambition om att bli heller för den delen.

Trots det så har jag nog i många år, mest undermedvetet tror jag, tänkt att för att styrketräning ska räknas så ska det helst vara med tunga vikter och utföras på gym. Jag tänker alltid att jag ska styrketräna minst en gång i veckan men så när det kommer till att prioritera i livspusslet så händer det allt som oftast att den ack så viktiga styrkan får ge vika. Och det är inte alls bra. Med åldern, nu 35 going mot 36, så…

I snöblandat rusk

Det finns inget väder jag gillar så mycket att springa (korta pass) i, som ett riktigt äkta ruskväder. Varför då undrar du? Jo, för jag känner mig alltid så sjukt bad-ass när jag är ute då, när vinden viner och snön yr runt ansiktet. 
I början piskar vinden hårt och kallt mot kinderna. En måste kisa med ögonen för att inte de sylvassa snöflingorna ska träffa där det gör ont. Sedan i takt med att värmen kommer igång i kroppen så är allt det där bara skönt. Mörkret omfamnar en. Nästan ingen annan är ute. Alla sitter inne och trycker. Vädret är för ruggigt. Och som jag trivs! Mitt allra allra bästa löparväder för sådana där rensa-huvudet-springningar som jag gillar att ta efter jobbet. Där jag tassar fram i den fart som kroppen vill just den dagen, i ungefär en halvtimme.

Med pannlampa på huvudet och gott om reflexer. För en och annan bil brukar det trots allt dyka upp, även nu sedan vi flyttade till landet. Tack och lov för nutidens träningskläder som ofta har reflexer påsydda. Ett tip…

Ett novemberlöfte till mig själv

Hej november, va härligt att du kommer! Tvärtemot många så störs jag inte nämnvärt av att dagarna blir allt kortare, men jag vet att jag påverkas ändå. Jag har sedan någon månad tillbaka varit duktig på att ta d-vitamintillskott dagligen och idag ska jag ge ett löfte till mig själv. 
Jag är redan bra på att ta tillvara på dagsljuset på helgerna, men jag kan bli betydligt bättre på det på vardagar. Därför lovar jag mig själv att under hela november prioritera detta så att jag om möjligt tar en nypa friskluft i samband med lunchen alla dagar då jag jobbar på mitt kontor.

Jag tjuvstartade mitt novemberlöfte redan i måndags, då det förvisso var oktober...
Det behöver inte vara någon lång promenad tänker jag men helst ska jag ta mig ut från industriområdet där vi har kontoret och till det lilla skogsområdet mot Lillsjön