Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2017

På fina stigar

Det finns många bra sätt att umgås på. En kan ta en kaffe tillsammans. En kan gå ut och äta. En kan hänga i gäng i en soffa. Men ett av mina favvosätt är ändå att umgås i löparskor. Och dricka kaffe. Det går ju att kombinera fast då gör jag helst det ena först och det andra sedan. Det gjorde jag i dag med lillstrumpa och hennes L. Jag fick med mig dem på min fina stigrunda. Det är lite asfalt i början och på slutet och sedan ungefär lika delar skogsstig och grusväg där emellan. På ett par ställen ligger det fortfarande snö och is på stigen men det går att tassa på gräset på sidan av om en vill. På sina ställen är det lite blött men för det mesta riktigt fin och lättsprungen skogsstig.


Jag har varit lite trött i kroppen i veckan. Förmodligen en kombination av mycket jobb och lite sömn förra veckan och så halvmaran på lördagen förstås. Idag kände jag mig stark igen. Vi höll ett lugnt tempo där jag hade kunnat trampa på ett bra tag till, det är finfint för löparsjälvförtroendet det och p…

Högst oviktiga betraktelser

Jag fick komplimanger på instagram för min fina cykelväst i förra inlägget. Kläderna finns att beställa häroch du kan läsa mer om vad she rides är och står för här. Jag var ute och vårfixade på gården igår kväll. Trots den iskyla och de snöfall som kommit och gått under de senaste veckorna så är rabarbern på gång. Knallröda knölar kommer upp ur jorden och blir det bara lite lite varmare till veckan så tror jag att de kommer att skjuta fart i landet. Snart dags för årets första rabarberpaj alltså!Jag är inte en pysslig person. Jag gillar inte att pilla med utrustning och saker. Jag gillar själva hardcore utförandet liksom. Därför är min sambo verkstadschef och chefsmekaniker i "Magnusson-Borg AB". Jag är möjligen chefsdietist och chefstränare. Men det där med att pilla på cykeln alltså. Inte ens tvätta vill jag göra. Det enda jag vill är att hämta cykeln från därtill avsedd plats och sedan cykla. Sedan vill jag ställa tillbaka den på sin plats. För ja, jag gillar ordning och …

Skoj på hoj!

Nu är våren här och jag börjar så sakta förvandlas till min lillasyster. Jag funderar på lövkrattning, utemöbler och blomsterarrangemang - ungefär så långt ifrån min egen personlighet som en kan komma alltså. Jag fnissar lite åt mig själv och vet att det går över efter ett tag. När jag har krattat i tillräckligt många timmar och handflatorna är ömma och kanske har en blåsa eller två. När blommorna jag planerat vissnar för att jag glömt bort att vattna dem. När mitt tålamod är slut och jag mentalt är redo för nästa årsstid.

Jag krattade en stund i kväll. Fast först stigcyklade jag lite. Första gången i år faktiskt. Första gången i min superfina sherides-väst också för den delen. Första gången på min Era, hojen alltså. Den gick som en dans över stock och sten (läs: rot och smågrus möjligen). Snacka om fredagsfest på alla plan!

Nu tar jag helg! Vad har du för planer?

Freaking friyeey!

Ofta rusar mina veckor på och jag hinner knappt förstå att det är fredag förrän jag är mitt inne i den. Fredagsfeeling vaddå liksom? Eftersom jag sällan hängt med på att det blivit fredag så har jag definitivt sällan fått några fredagskänslor. Därför har jag bestämt mig för att jag just idag, när jag faktiskt råkar ha väldigt bra koll på vilken dag det är, ska passa på att fira fredag hela dagen. Alltså jag ska såklart jobba, men jag tänker försöka mig på att vara mer medveten liksom. Ähhh, nu blev det flummigt känner jag och svårförklarat, men va sjutton. Det är inte alltid så lätt att hitta orden.

5 saker som jag ska göra idag!Jobba! Har bland annat två möten som jag ser fram emot. Träna! Borde cykla men det ser kallt ut. Kanske springer en vända i stället. Det är inte så noga för mig exakt vad det blir, bara att det blir någon form av motion. Äta gott! Har pizzarester i lunchlådan och i kväll lutar det åt bland annat rödbetor och chevre.Försöka vänja mig vid åsynen av mina neonoran…

Tass på sommarslingan

Vad kan passa bättre på en riktig nystartsvecka än att göra säsongspremiär på min "sommarslinga" på 5 kilometer?  Vädret har förvisso inte alls varit särskilt somrigt, tvärtom. Igår vaknade jag till ett vintervitt landskap och fick borsta av bilen innan jag kunde köra till jobbet. Sedan ordnade det upp sig under dagen. Jag har alltså smugit igång kroppen igen efter halvmaran och suget efter mjuka stigar, skog och fågelkvitter har varit stort. Det är sådant som är bra för både kropp och knopp du vet. Det är inte mycket som slår en vända i skogen efter en dag på kontoret. Hjärnan skriker efter syre och kroppen behöver rörelse.

Veckan har rusat förbi betydligt snabbare än jag hade planerat och nu närmar vi oss helg igen med stormsteg. Inte vilken helg som helst heller, utan långhelg igen. Vad har du för planer? 


New shoes; Salming Elements

Att en inte ska springa lopp i sprillans nya skor, det vet alla. Jag lyssnade på Träningspoddens avsnitt om loppförberedelser för några dagar sedan och just detta var en sådan sak som de tog upp. Inte nya kläder heller för den delen. Allt en har på sig och som en gör ska vara väl beprövade grejor. Särskilt i längre lopp eftersom en ska vara ute länge och mycket kan hända.

Trots det valde jag att ställa mig på startlinjen i lördags i mina nya skor. Ett par Salming ElementsTrots att de dessutom är trailskor och det skulle definitivt inte behövas i detta lopp... Varför? Helt enkelt av den anledningen att jag inte har några andra löparskor som jag trivs med. För några år sedan när jag sprang mycket köpte jag flera par löpardojor per år och eftersom fötterna tycks ändra form så var det inte ovanligt att skorna jag älskat året innan plötsligt inte satt bra längre. De senaste åren har antalet löptå mil minskat och frekvensen på mina skoinköp likaså. Förra vårvintern slog jag ändå till på tv…

Nystart

Äntligen hemma på en måndagsmorgon och äntligen en möjlighet att komma in i någon form av vanliga rutiner igen. Det känns lite som en nystartsmåndag faktiskt och för att det ska vara "på riktigt" så skulle jag vilja träna ett riktigt hårt pass idag för att sätta tonen för en ny period, men mina ben känns inte superpigga ännu. Allt är frid och fröjd tills dess att jag ska gå i en trappa. Då gnisslar knäna och det känns som en mjölksyrachock i både lår och vader, så jag gör kroppen mest gott om jag håller mig till lite försiktig rörelse ett tag till.

Måndag alltså. För första gången på länge åkte jag till affären igår kväll och storhandlade inför veckan. Jag gjorde en matplan och jag gjorde en stor laddning chiapudding som kommer att räcka i några dagar. Är det fånigt att uppskatta vanlig vardag? För mig som är borta mer än jag är hemma, den här våren har kanske varit mer extrem än någonsin (?), så känns det riktigt bra i magen att få landa ordentligt på hemmaplan en vecka. Ja…

I am my own superhero - en racerapport från #whhm2017

De finns de som skriver helt makalösa racerapporter, sådana som gör att en att får ståpäls och en klump i halsen. De som kommer ihåg varenda kurva av ett lopp, varenda känsla och varje intryck. För mig är allt det där väldigt levande just när jag är i det. Jag kan till och med springa runt och tänka att just det här, det jag upplever just nu, det ska jag skriva om i bloggen. Just den här gången kommer jag att komma ihåg. Sedan passerar jag mållinjen och de där fina formuleringarna, de som jag liksom fick till så himla bra under loppet, de är borta. Precis så var det igår. Igen.

Men strunt i det! Någon sorts racerapport måste det ändå bli även fast jag inte kommer ihåg precis det jag hade tänkt. Det hör tävlandet till och jag gillar att kunna gå tillbaka och läsa om mina upplevelser när året går mot sitt slut. Jag har alltså sprungit ett halvmaraton igår, för första gången på tävling sedan 2013 om jag inte är alldeles fel ute. Jag brukade älska att springa långt, det är där jag får ut …

Dagen efter loppet dagen före

Ahhhhh, äntligen hemma! I morse fick jag vakna upp i min egen säng för första gången sedan före påsk och äta plättfrulle i mitt eget kök. Så härligt! Kroppen, som faktiskt fixade den där halvmaran igår på ett oväntat bra sätt - mer om det kommer såklart senare - känns efter förutsättningarna helt okej, lite knarrigt i knäna bara. Nu väntar en rätt oplanerad söndag. Jag ska bara dricka lite mera kaffe först.

I morgon gäller det

Seriöst, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det var länge sedan jag varit så trött som jag är idag, och då är alltså tanken att jag ska jag springa ett halvmarathon i morgon. 

I morse befann jag mig i Finland och skulle upp för att börja dagens första möte redan klockan 7 svensk tid (8 finsk tid) för att hinna med innan flyget tillbaka till Sverige. En liten miss med alarmet i mobilen gjorde dock att klockan som vanligt ringde 6, fast det var ju 5 då svensk tid, och då hade jag inte legat i sängen särskilt många timmar eftersom vi var på en jubileumsfest igår kväll med jobbet. Puh. Att komma upp var inget bekymmer - jag är rätt morgonpigg av mig - och inte första mötet heller, men dagen i övrigt kan jag inte skryta med. Jag har knatat ut mot Djurgården och hämtat nummerlapp, vilket nog nästan blev 1,5 timmes promenad totalt sett, men suck stånk pust och stön vad totalslut jag känner mig i kroppen. Det var äkta flanör-snigel-tempo på den promenixen alltså. Jag funderade flera…

Att bara vara utomhus

Det är något som händer med mig på våren. Plötsligt vill jag bara vara ute hela tiden. Samtidigt så är jag inte någon vidare äventyrlig person. Blir det för omständligt orkar jag liksom inte. Det ska vara enkelt. Det ska vara nära. Det ska gå snabbt.

Till exempel så gillar jag att ta med mig en bok och en kaffekopp, sätta mig i solen ute på altanen med solglasögon på och bara hänga en stund. Ungefär som den här fina vårvinterdagen. Eller tända upp i eldstaden vid vårt hus och ha hela familjen samlad, som den där "flygarehelgen" förra året, vår första i Södergård.

Under påsken i år så var vi också ute en del även om vädret kanske inte var det bästa alla gånger. På långfredagen åktes längdskidor uppe i Storhogna och på lördagen och söndagen var det löpning och cykling i fokus. Dessutom lagade vi lunch ute två dagar. Inget avancerat utan lite grill av traditionell sort med hamburgare, korv och halloumi, samt att vi stekte kolbulle. Vi körde på dubbel sats av det här receptet, m…

Springlistan 2017

Rubriken går ju att tolka lite som en vill, tänker jag. Antingen är det svengelska och springet syftar till vår. Eller så är det spring som i att löpa. Själv tänker jag på en kombination faktiskt. Fast hur länge är det vår egentligen? Jag tänker ändå maj månad ut i det här fallet så får juni vara den första riktiga sommarmånaden.

Med våren så börjar löparsäsongen på riktigt och en ser springande människor både här och där. Det är ju superhärligt! Själv längtar jag efter mer varierad löpning. Undre vintern har jag inte riktigt orkat med att vara kreativ utan energin har liksom ofta bara räckt till för att komma över tröskeln och ut på min vanliga runda. Det gör inget. Jag är nöjd över att ha hållit igång, men nu ska det bli andra bullar! Här kommer min springlista med löparrelaterat att checka av under den här våren.
Springlistan 2017: Jag vill springa min sommarfavorit! En 5-kilometersrunda i skogen ovanför mitt hus. Jag väntar bara på att den ska bli is- och snöfri. Alltså jag vet att…

Med bara några dagar kvar...

...till årets första löpartävling! Och inte vilket lopp som helst, utan en halvmara. Hur tänkte jag? Det är lätt att ställa sig den frågan nu när en sitter här med facit i hand och vet hur den här våren blev. Att det inte fungerade riktigt som jag hade tänkt. Samtidigt så är det så i livet. Det blir inte alltid som en tänkt men ofta blir det jäkligt bra ändå på något vis.


Hur det än är så går Womens Health Halvmarathon på lördag och jag kommer att stå på startlinjen. Om det inte händer något väldigt oförutsett under dagarna som är kvar förstås. De målsättningar jag hade när jag anmälde mig har jag fått revidera både en och två gånger, och nu har jag inte längre något tidsmål, det vore inte schysst mot mig själv. Istället satsar jag på att ta mig runt banan, två gånger faktiskt eftersom det är en varvbana, och att ha kul på vägen. Jag älskar ju att springa lopp! Det är så fantastiskt att vara en del av en stor orm som liksom ringlar sig fram genom staden. Nu är det här loppet betydlig…

RYGGEN DEL 2 - OPERATIONEN

Då har vi kommit fram till nästa del - operationen - i min lilla serie om ryggen. Det var januari och det blev äntligen dags att få åka upp till Umeå. Jag hade fått en avbokningstid med kort varsel och mamma fick ta ledigt från jobbet för att följa med mig. Vi flög upp till Umeå på en fredag för att jag under helgen skulle förberedas inför operationen som skulle ske vid 8 på måndagsmorgonen den 17 januari 1994.


Ingreppet som jag gjorde kallas för en fusionsoperation och det är en form av steloperation där man fixerar två eller tre kotor, de som har glidit, och så tar man bort de diskar som är trasiga. De besvärande kotorna opereras ihop med benersättning som ofta tas från höftbenet, vilket var exakt vad man gjorde i mitt fall. Mamma förevigade hela vistelsen med en engångskamera som vi köpte på plats på sjukhuset i Umeå, eftersom vi hade glömt packa ner min egen. Det är häftigt att bläddra i det gamla albumet igen och jag bilderna betyder mycket som minne nu såklart.


När jag nu har lä…

Tvära kast från helg till vardag, från land till stad

Idag är det tisdag fast måndag liksom. Är du också snurrig efter långhelgen? Jag känner mig inte alls med. Att jag så sent som igår morse skrotade runt i underställ för att sedan sitta ute i skalplagg och grilla lunch över öppen eld känns helt avlägset när jag idag "snajsar" runt i kavaj. Jag körde ner till Stockholm igår kväll och kom fram till lägenheten på Telefonplan lagom till midnatt, för att jobba här den här veckan. En vända till Finland ska också hinnas med innan det blir helg och det är dags för den där halvmaran du vet. Min syster frågade i helgen om det verkligen var så smart att springa den när jag är så, med mina mått mätt, otränad. Det är det kanske inte men vad sjutton, har jag betalat för´t så nog ska jag se till att få valuta för pengarna tänker jag.
Sedan har vi det här med aprilvädret. Jag tycker att efter påsk så är det officiellt vår, så ungefär så tänkte jag när jag packade resväskan och drog söderut. Det gick fel redan när jag närmade mig Uppsala i n…

Den där påsken...

...gick den inte rackarns snabbt alltså?! Vi hängde med familjen hela helgen och åkte längdskidor, cyklade och sprang långpass. Vi åt massor av god mat, drack kopiösa mängder kaffe och spelade rundpingis i timmar. Jag hade lätt kunnat fortsätta i samma spår i ett par dagar till.

Happy easter-running!

Nu är arbetsveckan stängd och den här påsken är insprungen! Det blev ett kort pass med korta intervaller utomhus (30 sekunder i högre fart varvat med 30 sekunder snigeljogg), på min vanliga 4,5 kilometersrunda. Har du motionerat idag?

Påsk och säsongens sista skidåkning

Påsken står för dörren och det som förmodligen blir säsongens sista skidåkning likaså. I morgon går Åk en mil vinn en bil av stapeln uppe i Storhogna och jag kommer att vara på plats, precis som förra året. Gick inte den här vintern väldigt snabbt förresten, eller är det bara jag som känner så? Kanske är det för att vi fick ordentligt med snö så sent så att det liksom inte kändes som vinter på riktigt. Nu med påsken på ingång så drömmer jag om cykling och löpning också, förutom längdskidor, och hoppas på finväder förstås, god mat och familjemys.

Hur ser dina påskplaner ut?

RYGGEN DEL 1 - HUR ALLT BÖRJADE

Jag föddes fredagen den 13 februari 1981 klockan 23:34 (blev det rätt nu mamma?) och kanske var det redan där det blev fel. Hade jag varit av det vidskepligare slaget hade jag säkert skyllt det här med ryggen på hela fredagen-den-trettonde-grejen. Här kommer den första delen i min berättelse om "ryggresan", tiden innan operationen.

Jag föddes i säte, som det kallas när bebisar kommer ut med rumpan först. Jag tänker att det var typiskt mig att vara motsträvig, envis och villig att gå min egen väg redan från start. Jag har i vuxen ålder blivit beskriven som en sådan där besvärlig typ som får saker att hända, en sådan som är bra att ha i sitt eget lag men inte gärna har i motståndarlaget så att säga. Jag var nog sådan redan från start. När jag nästan 13 år efter att jag föddes diagnosticerats med en kraftig kotförskjutning i ländryggen och var i akut behov av en ryggoperation så sade läkaren att det troligen var en skada som antingen var medfödd eller som uppstod under förlossn…

Idag ska jag...

De senaste veckorna har jag cykelpendlar på måndagar men så gick inte det igår eftersom jag hade en jobbresa. Så den här veckan blir det en tisdagspendel helt enkelt. Just nu sitter jag hemma vid köksbordet med mitt morgonkaffe och en kaviarmacka, men alldeles strax ska jag rulla ut pärlan ur garaget och trampa in mot stan. Dessvärre blåser det rätt kraftigt men det ska nog gå vägen ändå.

Idag ska jag...
cykelpendla till jobbet (som sagt).äta min lunchlåda med lax, ugnsrostad blomkål, olivoljestekt grönkål och aioli.fortsätta skriva på inlägg om min ryggoperation. Har läst på massor nu för att friska upp minnet och det är både lite spännande och lärorikt.förbereda morgondagens roliga jobb.vänta med spänning på att se om knopparna på mitt påskris slår ut. Jag vill liksom ha lite grönt nu.ha en riktigt bra dag!

RYGGEN - PROLOGEN

Sara sa..."Jag vill ju läsa om din op nu. Visste inte att du gjort en! Men blir glad att läsa att du springer!! Snart sitter halvmaran!!"
Jag har fått ett mail. En kommentar på mitt förra blogginlägg med ett önskemål om att jag ska skriva om den där ryggoperationen. Så nu står jag här. Jag har nyss varit upp och rotat i mina flyttkartonger, sökt efter det lilla cremefärgade fotoalbumet från den där vintern 1994. När jag nu öppnar det var det många år sedan sist. Minnen kommer tillbaka som jag trodde jag hade förträngt. Uppvaket efter nästan 7 timmar på operationsbordet. Smärtan. Illamåendet. Morfinruset.  Mamma har skrivit såhär åt mig på försättsbladet: "Det här är berättelsen om min ryggoperation // ... // på Umeå Universitetssjukhus, 14-25 januari 1994. Operationen utfördes den 17 januari av dr. Olle Andrén". Jag har skrivit om ryggen massor av gånger i bloggen, men oftast som att jag nämnt i en bisats att jag är opererad för kotförskjutning. Jag har förstås tänk…

Med två veckor kvar till 21 km

Ja hörru du, vad ska en säga. Det är tydligen bara 13 dagar kvar tills jag ska stå på startlinjen till den där halvmaran som jag anmälde mig till där vid årsskiftet. För den som eventuellt inte vet så är det 21,1 kilometer som ska springas, och jag är inte alls så tränad som jag hade tänkt, men ganska glad och tillfreds ändå.

I morse konstaterade jag att det är precis det här jag motionerar för varje vecka året runt, alltså att ha en så bra grundform att jag faktiskt kan ställa upp i lopp i diverse olika sporter, utan att ha tränat grenspecifikt för det. Jag kommer inte vara mitt snabbaste löpar-jag om två veckor, men har jag bara en helt vanlig dag så kommer jag att klara av att genomföra loppet, förmodligen njuta lite också åtminstone under den första halvan - jag älskar ju lopp ju - och sedan till slut korsa mållinjen och eventuellt gråta en liten tår av glädje, trötthet och stolthet. Jag har kanske fått gå en snutt här och där, men hallå vad gör väl det?!

Min löpträning den senast…

Typiskt mig

Jag vet inte om det handlar om att fånga stunden och vara här och nu, om min hemkärlek, mitt egensinne och strävan att vara motvals, grupptryck från grannarna eller om det helt enkelt bara blev sommarkänslor efter sommarlistan i morse.

För trots att snön började falla där nånstans strax efter frukost, och marken snart täcktes av vitt puder, så fick jag för mig att idag - just idag - var en perfekt dag att byta ut vinterljungen mot vårlökar. Jag vet, lite knäppt kanske, men nu blev det så. När jag väl var igång så gick jag ut på gården och knipsade av några kvistar till ett påskris också. Fråga mig inte om vilket trädslag det blev, för jag har ingen aning. Jag är inte någon vidare huslig typ, men så ibland faller andan på och då gäller det att smida medan järnet är varmt för det kan gå lång tid mellan gångerna...

Sommarlistan 2017

När livet känns lite tungt och vardagen plötsligt nattsvart så känns sommaren extra långt bort och på sitt sätt lite oviktig. Livet är här och nu. Men ur alla tunga stunder så måste glädjen någonstans vinna. Att lyfta blicken och titta framåt mot något roligt kan ibland vara den bästa medicinen för att härda ut här och nu. Därför känns sommarlistan från uppochhoppasom ett bra sätt att tänka på något skoj idag.

SOMMARLISTAN 2017
Vart vill du resa? Jag vill till Högbo utanför Gävle och cykla stig, det är så fina mtb-banor där. Jag vill till Stockholm och bara vara. Också cykla fast på ett annat sätt. Gärna på en gammal damcykel genom den ljumma natten, som är så mycket mörkare än en sommarnatt här hemma i Jämtland. En natt som känns som utomlands fast ändå inte. Jag vill åka till mamma och pappa, springa morgonjoggar förbi Småsved även om det kommer att vara tomt då det blir första sommaren utan hästarna i hagen där.

Vart kommer du resa? Med största säkerhet till alla ställen ovan men …

Time flyes

Hoppsan! Nyss var det helg och snart är det tydligen det igen. Jag har varit på vift i veckan och det var varken tränats eller bloggats. Time flyes som en brukar säga. Nu är jag i varje fall på hemmaplan, kontorsdag idag. Jag hoppas på fint väder i helgen och massor av tid i löparskor och på cykelsadeln. Vad har du för planer?

5 grejor jag gjorde i helgen

Det är redan tisdag! Det känns som om jag har tappat en dag, den där måndagen gick liksom i ett väldigt tempo mycket på grund av en grej som hände i helgen faktiskt. Mer om det under punkt fyra nedan, för här kommer dagens lista!

5 grejor jag gjorde i helgen!Äntligen cykling på riktigt! Och med det menar jag i cykelkläder och med lite flås. Eller ganska mycket flås, men det berodde inte på något galet tempo utan snarare på dålig kondis. Men men. En får tänka positivt - det kan bara bli bättre! Cykelsäsongen 2017 är härmed igång.Efter träning kommer vila - och kaffe - det är sedan gammalt det! Med en tallrik pizzarester, en bok och så kaffekoppen såklart parkerade jag rumpan i en stol ute på altanen och satt och slöade någon timme eller så med solglasögon på. Jag älskar våren!På helgen ska också massor av tråkiga rutingrejor avklaras, vilket jag gjorde även denna helg, såsom dammsugning (jag tokdiggar iof min nya sladdlösa dammsugare från bosch), tvätta kläder, vattna blommor, packa up…

Kickar igång cykelsäsongen 2017

Dåligt flås och trött i baksida lår, det skulle kunna vara en bra sammanfattning av gårdagens cykling. Härligt och förfärligt, en helt annan. Härligt som i att solen sken och vinden var i det närmsta stilla, men också den typiskt våriga doften på sina ställen. Det som göms i snö och det där du vet. Det luktar som en blandning av lera och hundbajs både här och där. Jag överdriver förstås när jag använder ordet förfärligt, men det rimmade på härligt så det kom liksom ut lite av sig självt.

Nu lät jag kanske lite negativ i min beskrivning av träningen men på det stora hela så var det faktiskt ett grymt gött pass! Det känns bra att ha kommit igång med cyklingen, om denna enda gång i cykelkläder verkligen räknas som att vara igång, men ändå. Det märktes tydligt att jag är ovan. Jag var fortfarande rätt öm i sittbenen efter cykelpendlingen på måndagen, alltså sex dagar senare, men det var mest i början som jag tänkte på det. Jag tog det lugnt, har fortfarande lite sviter i luftrören även om…