På fina stigar

Det finns många bra sätt att umgås på. En kan ta en kaffe tillsammans. En kan gå ut och äta. En kan hänga i gäng i en soffa. Men ett av mina favvosätt är ändå att umgås i löparskor. Och dricka kaffe. Det går ju att kombinera fast då gör jag helst det ena först och det andra sedan. Det gjorde jag i dag med lillstrumpa och hennes L. Jag fick med mig dem på min fina stigrunda. Det är lite asfalt i början och på slutet och sedan ungefär lika delar skogsstig och grusväg där emellan. På ett par ställen ligger det fortfarande snö och is på stigen men det går att tassa på gräset på sidan av om en vill. På sina ställen är det lite blött men för det mesta riktigt fin och lättsprungen skogsstig.

På gott humör!

Jag har varit lite trött i kroppen i veckan. Förmodligen en kombination av mycket jobb och lite sömn förra veckan och så halvmaran på lördagen förstås. Idag kände jag mig stark igen. Vi höll ett lugnt tempo där jag hade kunnat trampa på ett bra tag till, det är finfint för löparsjälvförtroendet det och precis den känsla jag söker. Kul också med sällskap. Jag springer ju oftast själv, vilket jag trivs bra med, men som omväxling är det super att vara flera.

Efter löpningen roddade jag i ordning en brunch av det vi hade hemma i kyl och frys. Det blev rätt bra om jag får säga det själv. Ett bord med bland annat bacon, halloumi, stekta tomater, yoghurt och müsli, hallon, tunnbröd och kaffe förstås. Alltid kaffe.