Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från mars, 2016

Mina bästa sömntips

Jag har nästan alltid varit välsignad med bra nattsömn. Ja, nu använder jag stora ord men jag är så tacksam för det. Det händer då och då att jag har svårt att somna eller att jag vaknar upp en massa gånger under natten, men det är väldigt sällan. Det kan vara om jag ska upp extra tidigt på morgonen och har ett tåg eller flyg att passa. Då blir jag lite orolig att jag ska försova mig. Men annars, nä, jag sover som en stock. Har tydligen alltid gjort det enligt mina föräldrar.

Nu när jag sovit dåligt under flera veckors tid så har jag funderat mycket på det här med sömnen. Det är inte första gången utan något jag gjort även tidigare då jag hamnat i en liknande period. För jag vet att sömnen är väldigt viktig för mitt immunförsvar. Jag har gjort medvetna val och kan vara ruggigt noga med att gå och lägga mig i tid även på helger, särskilt om det varit mycket under veckan. Det här blir jag ofta lite retad för av mina systrar och de kallar mig tant.

Nu har jag samlat mina viktigaste val. …

De där myrorna ni vet...

Okej, nu är det officiellt. Igår gick flytt-smsen ut och på lördag går flyttlasset. Jag kommer att bli "med hus" igen, hur nu det gick till. När jag flyttade från mitt förra hus för drygt 12 år sedan så bestämde jag mig för att hus inte var något för mig.

Jag gillar förvisso många saker som följer med att ha en gård, som exempelvis att skotta snö, kratta löv och klippa gräs. Problemet är att jag vill göra sådant när jag är sugen vilket inte nödvändigtvis infaller när det behövs. Därför har det varit otroligt praktiskt de här åren att kunna åka hem till mor och far eller till stugan och hjälpa till när lusten fallit på. Nu blir det andra bullar.

En bild som jag gillar väldigt mycket och som jag också har på canvastavlor i lägenheten. Fotot är från min förra gård. Bakom flugsvampen skymtar ladugården med sin vackra entré till en gammal lägenhetsdel. Där på gården byggde vi stall och hade hästar och hundar. Nu blir det kanske inget sådant den här gången men gården är stor nog om…

PÅSKPAUS

HELLO, NU ÄR JAG TILLBAKA! Efter en riktig påskpaus i eget bloggande och läsande av andas så har jag en del att hämta igen om en säger så. Ni som följer mig på instagram (@saraeborg heter jag där) har fått hänga med på en del av det jag sysslat med i varje fall. Jag har haft en sjukt bra påsk. Jag har alltså varit sjuk hör och häpna. Min senaste dunderförkylning slog till vid ungefär samma tid på året för bra precis fem år sedan, alltså 2011. Nu får jag sota för dessa friska år som varit sedan dess.

Feber, hosta från helvetet och snor med näsblod i massor som pricken över i:et. Men pillermotståndaren i mig fick vika ner sig så att jag skulle kunna fira påsk ändå. Jag shoppade upp apotekets halva förkylningssortiment i torsdags och sedan har jag haft fullt sjå att tajma med alla piller på angivna tidsintervall under hela helgen. Från och med att jag kom hem igår eftermiddag så stoppade jag undan skiten. Nu är påsken över, jag orkade göra i princip allt jag hade tänkt mig förutom att trä…

STINAS TUNNBRÖD (uppdaterat recept som är mjölk- och glutenfritt)

Ja det var ju det här receptet som jag utlovade tidigare i veckan! När jag var liten brukade vi göra ett tunnbröd till jul, som steks i stekpanna på spisen. Det är fantastiskt gott och jag kommer ihåg att jag brukade äta det med leverpastej och smörgåsgurka på julafton. Nu har jag modifierat fram ett recept som är både mjölk- och glutenfritt eftersom min snubbe helst skippar mjölken om det går.

Du behöver:
5 dl kokosmjölk
1 msk brödkrydda
1 - 1,5 tsk salt
1 tsk bikarbonat
2 msk fiberhusk
2 msk vita chiafrön
3 dl kokosmjöl

Gör såhär:
Rör ihop hälften av kokosmjölken med fiberhusken och chiafröna, salt, brödkrydda och bikarbonat. Låt det svälla i några minuter. Rör sedan ner resten av ingredienserna i geggan. Dela degen i 12 st små klumpar. Kavla ut dem till runda kakor som du sedan steker i en torr stekpanna på medelhög värme. Kolla dem noga så att de inte bränns.

NÄR DET HELT PLÖTSLIGT KÄNNS SOM JUL IGEN

Jag har varit med om två sådana där riktigt märkliga tillfällen på senaste tiden. När julkänslan plötsligt slagit till i hela mig. När det där pirret och längtan efter att bara få vara med familjen, samlas för att äta god mat må gott på alla sätt och vis. Att få ge klappar och se förväntan och glädje.

Alla som känner mig eller vet lite om mig har säkert uppfattat att jag älskar jul. Men att ha julkänslor på våren hör inte ens till vanligheterna för mig. Så här var det.

1. Min syster och den yngste lille kiddon åkte en dag före de övriga ner till Sälen. Den kom att bli så att vi passerade Sälen By kvällen före Vasaloppet ungefär vid åtta-snåret, om jag minns rätt. Längs vägen genom hela byn var maschaller tända och i träden hängde ljusslingor. På gator och parkeringsplatser kryllade den av människor och min syster utbrast plötsligt "det känns precis som julskyltning" - och det gjorde det verkligen.

2. I lördags efter att jag varit effektivitetsdrottning av rang hela dagen så …

EFFEKTIVITETSVINSTER

Inget ont som inte har något gott med sig, eller hur? Jag skrev ju i morse om alla de här myrorna som flyttade in i min kropp förra veckan och att det kom en hel del bra ur det.

En superb grej av allt det jag tog mig för i hemmet var att jag igår eftermiddag bakade tunnbröd, eller spisbröd som det väl egentligen kallas när en gräddar dem på spisen. Jag har liksom tänkt rätt länge nu att de inte funkar längre hemma hos oss eftersom L helst undviker mjölkprodukter och mitt recept, som jag förvisso redan modifierat en gång, innehåller filmjölk. Nu var det så att jag fick för mig att testa ännu en justering av ingredienser så att jag bland annat bytte ut den där filen mot kokosmjölk, och vet ni vad? Det blev faktiskt riktigt gott. Jag lovar att lägga ut receptet vid tillfälle så att ni andra som letar mjölk- och glutenfritt kan testa. Tills dess kan ni söka upp filmjölksvarianten genom att skriva tunnbröd i sökrutan här på bloggen!

VAR TOG GLÄDJEN VÄGEN? JAG GÖR ETT NYTT FÖRSÖK!

Inför förra veckan så skrev jag MÅNDAGSLISTAN för att jag tycker att det är bra att gå in i en ny vecka med en positiv tanke och en målbild för hur jag vill att det ska bli.

Listan avslutades med ett ord som jag skulle ta med mig hela veckan - GLÄDJE - men alltså det gick ju såsidär. Det blir inte alltid som en tänkt sig och det är helt okej tycker jag, så länge jag inte låter det negativa ta över totalt. Jag hade med mig glädjen länge, nästan ända fram till helgen men sedan gick det kanske inte fullt lika bra längre. Ni som läst det jag skrev igår om myrorna som tycks ha flyttat in i min kropp vet vad jag menar.

Idag känns det betydligt bättre. Det är måndag och en chans att göra om och göra rätt. Jag tar med mig samma ord som jag hade valt förra veckan och ser till att göra det på riktigt nu. Jag har sovit gott i natt för första gången på länge och i morse när jag vaknade, förvisso före klockan men inte flera timmar innan, så var det som om myrorna dragit sig tillbaka lite. Som att ja…

MASSOR AV MYROR I KROPPEN

När vi kom hem från sportlovet i Sälen förra helgen hade jag fullt sug på vardag, rutiner och balans. Trots en bra intention har det inte alls blivit så och jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag tror att det kanske är flera faktorer som påverkat. Varning för att det här kan komma att bli ett litet gnäll-inlägg alltså.

Jag har sovit riktigt dåligt. Svårt att somna och vaknat långt före klockan såväl vardag som helg. Jag är van att sova gott och många timmar, sisådär runt åtta när jag jobbar och närmare tio då jag är ledig. I helgen har jag inte ens varit nära att nå upp till det jag annars sover under arbetsveckan och då kan ni ju tänka er hur det varit dagarna innan - inte bra! Oftast när jag sover sämre så beror det på att jag har något framför mig som jag är spänd inför och där jag vill göra bra ifrån mig, exempelvis att jag ska hålla en föreläsning eller någon form av internutbildning. Den här veckan har jag inte haft något sådant och det har inte varit pressat på nå…

APRILVÄDER I MARS

Våren kom och gick. Aprilvädret är här med sol, slask och tö i veckan till att i morse vakna till "snökaos". Kvart över sju fick jag ett sms från systeryster som önskade skjuts till hockeyträningen så moster (jag alltså) fick skotta fram lilla bilen under ett decimetertjockt lager av blöt nysnö.

Sedan har det fortsatt av och till med snöande under dagen. Det är sisådär plogat runt om i staden om en säger så, vilket gjorde barnvagnspromenaden med Semlan och Ida rätt jobbig. Ja, inte för mig alltså men för Ida. Men hela grejen var precis vad jag behövde idag. Rörelse, frisk luft och bra snack. Jag tog fram min höst-/vårjacka från haglöfs för att i varje fall behålla lite av de där vårkänslorna från tidigare i veckan. Det lyckades. Det är ju precis såhär det ska vara i april, eller ja, jag vet att det fortfarande är mars alltså.

FÖRSTA ASFALTSPASSET GAV VÅRKÄNSLOR DELUXE

Ahhhh, jag har ju glömt att skriva om det. Den där känslan ni vet när en för första gången för året springer på asfalt. Jag fick uppleva det i onsdags. Det är så häftigt och det går alltid lätt att springa det passet, hur trött en än är.

Nu är våren i antågande även om det till idag slagit om och blivit lite kallare igen. Från flera plusgrader även på natten till några minus. Jag körde till Sundsvall i morse och idag har det varit växlande snö i luften och lite sol. Men i onsdags var det varmt. Jag sprang utan buff, bara med pannband, vilket också var första gången i år. Fötterna nästan flög fram, men mina mått för stunden mätt då alltså, och det var en så häftig känsla. Nu pirrar det i hela kroppen av vårkänslor. Snart alltså. Snart är våren här.

SVÅRA FRÅGOR

Ibland funderar jag mycket på de stora frågorna. Ni vet krig, flyktingkriser och svält. Oftast trattas mina tankar ner till den enskilde människan och gruppens påverkan. Eller den enskildes påverkan på gruppen.

Som beteendevetare så har jag ett brinnande intresse för hur vi människor agerar och hur vi påverkar och påverkas av det sammanhang vi befinner oss i. Alltifrån hur vi formar ideal som vi har med oss i samhället till hur vi formar åsikter, tankar och attityder gentemot egna och andra grupperingar, som i förlängningen kan leda till små eller stora konflikter.

Häromkvällen när jag var ute och gick så var jag arg. Jag insåg plötsligt det där jag skrev om sedan med hur jag blev uppskrämd som liten, något jag nästan hade glömt bort eller i varje fall inte tänkt särskilt mycket på de senaste åren. Vi kom att prata om det på jobbet igår under lunchen, hur jäkla svårt det är med kommunikation med och inför barn. Jag har mest pojkar i min närhet med mina syskonbarn och sambons syskonbarn…

GREPPSTYRKA

Herrejösses så klen jag har blivit i nyporna alltså! Jag har levt i någon form av förnekelse rätt länge nu tror jag där jag liksom har inbillat mig att jag fortfarande är stark i händer och underarmar.

Ni vet förut, då jag hade hästar, då var jag ju det. Dels av ridningen men också av att bära vattenhinkar, höbalar och av att mocka, köra skottkärra och sådant. Men nu. Nä. Sopsvag alltså. Jag har märkt av det när jag bär matkassar och så men jag har blundat för det länge. Pullups och chins undviker jag eftersom jag egentligen vet där längst inne att jag inte klarar det.

Men så nu i vinter så har jag kommit på en grej. När jag har varit ute och mysjoggat så brukar jag nästan alltid gå en vända runt huset efteråt och då passerar jag lekplatsen. På vinterkvällar när det är mörkt är den så gott som alltid öde så då har jag passat på att smita in. Där hänger jag och dinglar en stund. Och vet ni, nu känner jag mig faktiskt lite starkare. Gött alltså.

ÄR DU ALDRIG RÄDD?

Den senaste veckan har jag mötts av välmenande förmaningar om att stanna hemma, vara försiktig och inte vara ensam. Jag har mött kvinnliga vänner och bekanta som är rädda.

Den senaste tidens ökade överfall på kvinnor i Östersund har skrämt upp och skapat debatt. Vad än en tycker och gör så kan det vridas åt ena eller andra hållet. Men jag vill säga en sak till er som förvisso med gott syfte säger till mig att vara försiktig att jag tror att just det är en del i problemet. Låt mig förklara.

Ända sedan jag var liten har folk sagt till mig att vara försiktig. Jag kommer ihåg när jag hade häst uppstallad hos mina kusiner. På morgonen skjutsade mamma dit mig tidigt när hon åkte till jobbet och sedan gick jag lite drygt en kilometer hem efter att jag fodrat och släppt ut hästarna. På eftermiddagen stallet igen, direkt med bussen och sedan promenaden hem. Farmor var arg på mamma och pappa för att de lät mig gå när det var mörkt. Jag vet inte hur många gånger hon drog både den ena och den and…

SNYGG RÖV OCH ETT TABATAPASS

Men kolla in röven alltså! Nu menar jag inte formen på min rumpa utan tightsen. Jag har en hel del kläder från kari-traa sedan tidigare men de här är en ny favorit. Jag tycks ha hittat mer rätt i storlek den här gången.

Normalt har jag XS på tights eftersom jag har så pinniga ben men på kari-traa har det känts sådär. Tights blir alltid för korta för mig eftersom benen inte bara är pinniga utan också oproportionerligt långa. Men S funkar i varje fall lite bättre på den fronten utan att för den skull bli för slappa runt knäna som jag kan uppleva med andra märken. Men det bästa är nog ändå hur de har lagt sömmar och fickan där bak. Mycket snyggt tycker jag.

Tightsen har nu inte bara gått ett långpass löpning utan också två tabatapass, ett innan sportlovet och ett igår. De sitter verkligen bra både när jag springer (då hade jag långkalsonger/underställ under) och vid styrketräning.

TIPS PÅ TISDAGSTABATA
Hur som helst, jag skulle ju bjuda på mitt tabatapass från igår också. Det tar ungef…

JAG SKA INTE KLAGA, MEN...

Allvarligt alltså. Det är kanske hur härligt som helst att det nu är ljust ute på morgonen när en kliver upp. Det är också fantastiskt att sitta här på kontoret och titta på en blå himmel och solen som sakta men säkert kryper ovan hustaken.

Men, och det är nu jag säger men, den steker ju som attans! Det hade varit en jättebra sak om jag hade suttit i en snödriva med solglasögon på näsan och en rykande kopp kaffe i näven. Det hade varit härligt om jag varit ute och åkt längdskidor, cyklat eller mysjoggat. Men nu sitter jag på mitt kontor som har två stora fönster, med en stekande sol där ute som mina solgardiner inte kan filtrera bort. Kinderna blossar och ögonen kisar.

Jag ska inte klaga. Jag vet att om en stund så kommer solen att vara så pass högt upp att den inte stör mig på samma sätt längre och tills dess står jag ut. För absolut, det är så mycket lättare och roligare att jobba när det är soligt ute än när det är grått, regn och slask. Faktiskt tycker jag det. Solen ger energi. …

NÄR MOTIVATIONSSVACKAN (LATMASKEN?) SLÅR TILL! 4 TIPS SOM HJÄLPER MIG ATT KOMMA UT

Jag har ju börjat drömma så smått om att kunna springa långt igen. Ultravasan 45 är det som hägrar där framme i augusti. Jag har inget fokus på någon tid utan min förhoppning är att jag ska ta mig runt och att jag ska vara hel. För att klara av det så har jag en knivig ekvation att lösa. Min kropp belastas knasigt av att jag har en kotförskjutning och den löpning jag kunnat göra under några år gillar den inte riktigt längre. Min plan är därför att sakta men säkert bygga upp löparkroppen men utan att springa mer än två gånger i veckan nu under våren. Veckans viktigaste pass är utan tvekan långpasset i löparskor, allt annat är valfritt och efter känsla och dagsform. 
Under sportlovsveckan hade jag inget löparfokus utan min tanke redan innan vi åkte var att passet får jag ta på söndagen då vi kommit hem. Jag var faktiskt riktigt sugen på lördagskvällen men sedan blev det söndag och då hände något. För det första låg jag kvar i sängen orimligt länge. Planen var att kliva upp före åtta och…

MÅNDAGSLISTAN PÅ EN SÖNDAG

Ny vecka, nya möjligheter! Ja, i morgon alltså. Men för mig läggs grunden för en riktigt bra vecka alltid på söndagen. Anna startade förra veckan med en måndagslista och jag tycker att det är så bra det här med att satsa på att starta veckan med en positiv känsla. Det blir inte alltid som en tänkt sig men att ha en plan, en dröm eller en förhoppning är sällan fel. Det här är mina förhoppningar för veckan som kommer. Vilka är dina?

1. Vad ser du fram emot den här veckan?

Efter att ha varit på sportlov, som i sig har varit helt fantastiskt, så längtar jag faktiskt efter vardag hur knasigt det än låter. Jag längtar efter mitt morgonkaffe på kontoret och en helt vanlig arbetsdag vid datorn. Sedan längtar jag efter att cykla. Det bara måste jag få in den här veckan, tillsammans med mera längdskidåkning (oooo jag är så frälst just nu) och löpning. På tisdag har jag kiddosarna och då ska vi såklart hitta på något kul, inte helt klart vad ännu, och på fredag har jag skojsigt jobb i Sundsvall p…

BACK HOME OCH SÅ GLAD

Fi faan alltså vilket fint sportlov vi fått! Jag känner mig så privilegierad som har min familj som jag har och att vi har möjlighet att kunna åka i väg såhär. Tillsammans med systrar, systers karl och barn och min egen sambo så har vi varit sju personer som kamperat ihop under veckan. Det har varit sura miner många gånger både på barn och vuxna men det har också varit många skratt, mycket bus och goa kramar. Och en del skärmtid då var och en tog det lugnt i ett eget hörn av soffan.
Vädret har inte varit helt på vår sida som jag varit inne på tidigare men för min del har det inte spelat så stor roll. Det har nog snarare varit familjens alpinister som saknat den. Jag har njutit av fina dagar i skidspåret med en temperatur strax under nollan vilket har varit snudd på perfekt. Jag har övat på min diagonalåkning och fått många mil i kroppen. Det har varit skoj nästan varje stavtag från söndag till fredag, då jag faktiskt stått på skidor varenda dag om än i varierande mängd. 
Förutom några…

MAGISKT IGÅR

Myrflodammen runt. En helt magisk tur igår. Jag är så glad för de här längdismilen som vi har fått här i Sälen.

SPORTIGT LOV

Jag insåg för en liten stund sedan att det nu bara är två dagar kvar av årets sportlov. Tiden springer verkligen i väg och jag kan inte klaga på något. Idag tog jag ett lite större avbrott i lovet än tidigare dagar och jobbade vid datorn rakt igenom. De andra drog iväg på äventyr så att jag fick lite lugn och ro, vilket var guld värt. 
En kort jogg själv och sedan några kilometer längd med Elin, Fredrik och barnen satt som en smäck efter att ha suttit stilla länge. Nu längtar jag efter nya mil i spåret med Lars i morgon. Jag får liksom inte nog av längdåkningen just nu. Det är riktigt roligt. 

VI HAR DET BRA

SPORTLOV PÅGÅR

Vi har dragit till Sälen. Vissa uppehåll i bloggandet kan uppstå!

MEN HERREJÖSSES! OM TAJMING OCH SÅNT

Jag vaknade i morse med en känsla av att något i magen inte var riktigt som det skulle. Blev orolig och tänkte att jag kanske fått magkatarr. Det gjorde inte precis ont men det var uppenbart att något var fel. Efter en stund kliver jag upp och går som vanligt direkt till toaletten. Inser att det inte är magkatarr utan mensvärk.

Det känns som om det var ungefär hundra år sedan eller så som jag hade det. Min mens brukar nämligen oftast komma på kvällen eller natten numera, inte starta igång på morgonen, vilket kanske gjort att jag sovit mig igenom den här känslan under lång tid. I stället har jag under ett par år längre tillbaka i tiden haft större problem vid ägglossning. Tajmingen på detta kunde ju ha varit bättre om jag säger så. Jag har planerat att mysjogga lite nu på morgonen eftersom jag fått en resa idag som gör att jag troligen inte kommer hem förrän rätt sent i kväll. Jag hade vilodag igår och var sugen på dagens pass, men just nu känns det mindre kul. Fast jag minns också att…

TÄNKA UTANFÖR BOXEN OCH DET TAR SIG MED DIAGONALÅKNINGEN

Jag är så glad för att min sambo många gånger tänker utanför boxen! Jag har fortfarande kvar "min bank" där jag växte upp, det vill säga ungefär en timmes bilresa från där jag bor nu. Där har jag Christina som på alla sätt och vis är en kompetent kontakt och som jag inte vill byta. Någon gång då och då får jag därför pallra mig ner till henne. Igår eftermiddag var en sådan dag vilket L genast såg som en möjlighet.

Christina ställde snällt upp på kort varsel och jobbade sent för att vi skulle slippa ta ledigt från jobbet. Så L plockade upp mig när han slutat för dagen och så brassade vi ner. Med oss hade vi längdskidor och allt en kan tänkas behöva för att åka. För sambons spontana kommentar när bankbesöket blev beslutat i måndags var "då kan vi passa på att åka längdskidor på kyrkspåret". Själv hade jag redan avskrivit träning som en möjlighet för dagen efter att ha snurrat morgon- eller lunchträning som alternativ men inte tyckte riktigt att jag skulle hinna med …

MÅL & MENING

Det är märkligt egentligen hur det kan vara. Jag har de senaste dagarna eller kanske veckorna upptäckt en pirrande känsla, ni vet som fjärilar i magen. Det bubblar upp så snart jag tänker på att jag vill springa långt igen. Det är en känsla som jag inte känt på flera år och som jag nästan hade glömt bort att träningen kunde ge. Det får mig att fundera, är det så viktigt för mitt välmående att jag har ett tydligt träningsmål? Är det så viktigt för mig att känna att det finns en mening med det jag gör?

Jag körde Cykelvasan Öppet spår förra året. Jag hade anmält mig långt innan och det var tydligt, men det gav inte alls samma känslor. Det verkar bara vara löpningen som ger mig det. Jag har läst andra som vittnat om samma sak men jag har alltid trott att det där gäller inte mig. Jag trivs lika bra med fler former av rörelse har jag tänkt, men det kanske inte stämmer? Vi lär oss ständigt nya saker om oss själva och jag är verkligen i en sådan fas just nu känner jag. De här känslorna och ta…