NÄR DET HELT PLÖTSLIGT KÄNNS SOM JUL IGEN
Jag har varit med om två sådana där riktigt märkliga tillfällen på senaste tiden. När julkänslan plötsligt slagit till i hela mig. När det där pirret och längtan efter att bara få vara med familjen, samlas för att äta god mat må gott på alla sätt och vis. Att få ge klappar och se förväntan och glädje.
Alla som känner mig eller vet lite om mig har säkert uppfattat att jag älskar jul. Men att ha julkänslor på våren hör inte ens till vanligheterna för mig. Så här var det.
1. Min syster och den yngste lille kiddon åkte en dag före de övriga ner till Sälen. Den kom att bli så att vi passerade Sälen By kvällen före Vasaloppet ungefär vid åtta-snåret, om jag minns rätt. Längs vägen genom hela byn var maschaller tända och i träden hängde ljusslingor. På gator och parkeringsplatser kryllade den av människor och min syster utbrast plötsligt "det känns precis som julskyltning" - och det gjorde det verkligen.
2. I lördags efter att jag varit effektivitetsdrottning av rang hela dagen så gick det fortfarande inte riktigt att sitta still. Jag hade redan prommat en vända tidigare på dagen med en vän men nu fick jag för mig att jag skulle gå ut igen. Det hade då snöat i ungefär ett dygn och temperaturen smög ner under nollan där på kvällskvisten så det var vitt, vitt och åter vitt överallt. Det var skymning när jag gick ut men hann bli helt mörkt innan jag kom hem. På min gatan sken belysningen sådär lite gulaktigt, varm och när jag sedan passerade ett par hus med belysning i buskar och träd så kröp sig julstämningen på återigen. Jag som varit alldeles vårpirrig under veckan. Bilderna nedan är från den kvällspromenaden.
Det är inte underligt att hela jag är i obalans just nu. Naturen spelar mig ett spratt och det bara pirrar av alla möjliga känslor hela tiden.
Alla som känner mig eller vet lite om mig har säkert uppfattat att jag älskar jul. Men att ha julkänslor på våren hör inte ens till vanligheterna för mig. Så här var det.
1. Min syster och den yngste lille kiddon åkte en dag före de övriga ner till Sälen. Den kom att bli så att vi passerade Sälen By kvällen före Vasaloppet ungefär vid åtta-snåret, om jag minns rätt. Längs vägen genom hela byn var maschaller tända och i träden hängde ljusslingor. På gator och parkeringsplatser kryllade den av människor och min syster utbrast plötsligt "det känns precis som julskyltning" - och det gjorde det verkligen.
2. I lördags efter att jag varit effektivitetsdrottning av rang hela dagen så gick det fortfarande inte riktigt att sitta still. Jag hade redan prommat en vända tidigare på dagen med en vän men nu fick jag för mig att jag skulle gå ut igen. Det hade då snöat i ungefär ett dygn och temperaturen smög ner under nollan där på kvällskvisten så det var vitt, vitt och åter vitt överallt. Det var skymning när jag gick ut men hann bli helt mörkt innan jag kom hem. På min gatan sken belysningen sådär lite gulaktigt, varm och när jag sedan passerade ett par hus med belysning i buskar och träd så kröp sig julstämningen på återigen. Jag som varit alldeles vårpirrig under veckan. Bilderna nedan är från den kvällspromenaden.
Det är inte underligt att hela jag är i obalans just nu. Naturen spelar mig ett spratt och det bara pirrar av alla möjliga känslor hela tiden.
Kommentarer