Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juni, 2014

#måndagsklubben goes backe igen!

Ingen har väl missat att det är måndag?! Ikväll kör vi sista träningen innan vi tar ett kortare sommaruppehåll, och vi kommer att köra backträning igen. Coach Ida hälsar att det kommer att bli både uthållighet och explosivitet, och att vi den här gången kommer att springa i en ganska lerig backe/stig. Om man har olika typer av löparskor att välja mellan så rekommenderar jag grövre sulor, men det går finfint utan det också. Jag har sprungit backen i både Nike Free och mina "asfaltsräsers" Nike Lunaracer förut. Det är slirigt om det regnar men upp kommer man ändå!

Vi samlas kl 19.00 vid Arctura, uppvärmda och klara. Där börjar vi med löpskolning som vanligt, innan vi gemensamt joggar på stig till backen vi ska köra i. Passet avslutas med några övningar löparstyrka. Vi ses i kväll!

Det finns inget som piggar upp som en mysjogg

Efter att ha läst Magasin Åre till frukost så bestämde vi oss för en spontantripp dit upp, mannen och jag. Vi åkte vid 12 och hade ett par stopp längs vägen, bland annat på Lundhags fabriksbutik i Järpen, där jag shoppade ett par skalbyxor inför Sälen-resan om två veckor. Väl i Åre så var det ett antal cykelbutiker som skulle besökas. Mannen hoppar på kryckor efter en krasch just i Åres downhillbana på midsommardagen, så idag var det bara titta som gällde - ingen provcykling. Men känna, klämma och prova hjälmar, kläder och sådant har sin charm det också. Det var en trött Sara som kom hem på kvällskvisten. Den planerade mysjoggen var ytterst nära att bli inställd när jag upptäckte att Ida hade hört av sig tidigare under dagen med en förfrågan om sällskap. Jag hade helt missat det men skyndade mig att svara att jag var supertrött men hade planerat en lugn runda. Game on sa Ida och dök upp en kvart senare. Jag var så trött att jag knappt kunde stå upp, men efter några hundra meter var de…

Det rycker i äventyrsnerven!

Jag är född och uppvuxen på landet. Jag hade alla möjligheter till äventyr i naturen varje dag. Men jag var inte ett fysiskt barn. Inte alls. Jag valde stillhet, en bra bok och skugga framför mycket av det som skogen som lekplats kunde erbjuda. Men jag gjorde mina egna små äventyr, det gjorde jag. Jag tältade ensam redan som 5-åring, visserligen på gräsmattan alldeles utanför huset, men ändå. Idag när jag tittar på V som är 6 år, och så liten så liten, undrar jag hur mina föräldrar kunde tillåta det. "Tror du att vi hade något val", sa pappa uppgivet när jag ställde frågan. Och genom att titta på bestämde N, som ännu inte fyllt 3 år, förstår jag bättre vad mina föräldrar hade att tampas med. Jag är bestämd som vuxen, men det är troligen ingenting mot hur jag var som barn innan jag lärt sig kompromissa, konsekvensanalysera och välja mina strider. Pappa och mamma valde också sina strider, och att förhindra ett tältäventyr var inte en strid de tyckte var värd att lägga energi p…

Tips! Korta filmsnuttar om MTB

Jag älskar internet och de möjligheter till inspiration och kunskap som finns lättillgängligt för alla! Idag när jag kom hem ganska sent efter jobbet så hade jag redan innan bestämt mig för att min kropp behövde en vilodag, således ingen träning och tid över till annat. Det fick bli lite slösurfande efter cykelinspo och då snubblade jag bland annat över den här teknikskolan. Det här är del 3, börja på 1:an om ni vill, men den här visar tydligare vad det är jag håller på att lära mig. Så för att få lite känsla för MTB, kika gärna!

Trött så in i norden

Jag brukar ju allt som oftast vara pigg, glad och positiv - men gissa vad, jag är precis som alla andra också riktigt trött ibland, även om jag sällan skyltar med det. Det blir så trist då tycker jag. Men idag är en sådan dag. Jag känner mig som en urvriden disktrasa. Ögonlocken är nästan lite svullna och bara att sitta upp på en stol känns övermäktigt. Då är man slut som artist! Tur att det finns kaffe säger jag bara.

Men det är skillnad på att vara trött för att man har gjort av med energi och att vara trött för att man slarvat med att tanka ny energi. Jag är trött idag för att jag tränade ganska tufft igår kväll. Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle cykla eller springa, så efter lite funderande bestämde jag mig för att göra båda delarna. Ett eget litet skogsäventyr sådär en torsdagskväll - varför inte? Jag packade ryggsäcken och drog iväg på en dryg timmes MTB och sedan 5 kilometer traillöpning i Spikbodarna. Löpningen gick ruskigt lätt i början men ganska snabbt blev ter…

SOMMARLISTAN

Den har florerat i bloggvärlden nu ett tag - sommarlistan! Häromdagen bollade Helena över den till mig. Jag som knappt ens har förstått att det är sommar. Jag som på varje cykeltur förundras över grönskan, alla blommor, friskheten i luften, värmen. Därför är det här ett perfekt tillfälle att börja fundera på sommarsemestern som nu bara ligger ett par veckor bort.


Hur ser dina planer ut för sommaren?
Massor av cykel hade jag tänkt mig. Nästa MTB-lopp, mitt andra någonsin, ligger nu bara en och en halv vecka bort. Efter det hade jag tänkt ta en vecka och cykla lite här och där. Sol har jag planerat och lagom värme. En tripp till Sälen hör också till och vi kommer att möta upp mina fina syskon med familjer för en helg i stuga. Där kan alla välja aktiviteter efter eget intresse - cykel, vandring, löpning, bad... God mat och bara mys. Sedan vill jag vara i Brånan också såklart. Hos mamma och pappa. Där finns alltid något att ta sig för. Syster brukar som alltid hitta på något projekt som j…

Långt utanför komfortzonen

Det finns många saker jag är bra på. Riktigt bra till och med. Men att springa uppför är inte en av dem, även om jag i slutet av förra året och till i år faktiskt börjar hitta någon form av tjusning i det. Att jag har haft så svårt för det tidigare beror nog mycket på min dåliga teknik. När man springer sittande och jobbar med benen framför kroppen så är det väldigt svårt att förflytta sin egen vikt uppåt. Att teknikträna upplever i varje fall jag har gjort stor skillnad för mig när det gäller det här.

Men fortfarande är det så att jag har det riktigt jobbigt uppåt. Mitt knälyft är ännu inte tillräckligt bra, jag är för svag helt enkelt, och mina luftrör gillar inte alls att få kämpa så hårt som backlöpning i fart kräver. Efter måndagens tuffa träning med tjejerna så känns det i kroppen vill jag lova. Jag rosslar och hostar, och hur musklerna i ben och rumpa mår ska vi bara inte prata om. Men jag älskar´t! Jag har varit utanför min komfortzon - långt utanför till och med - och är det…

Andas

Gå ut. Andas. Se dig omkring. Lyssna. Livet pågår här och nu.

Tävla om en startplats i Cykelvasan 2014!

Startplatserna sålde slut på nolltid, men nu ger Jessica Clarén dig chansen att få vara med. Tävla här, det kommer jag att göra. Det var genom Jessicas blogg jag vann startplatsen till Lidingö MTB och tre veckor efter vinsten stod på startlinjen till mitt allra första cykellopp någonsin. Man klarar mer än man tror, så är det bara. Cykelvasan går i augusti så det finns fortfarande gott om tid att träna till loppet.

Lycka till!

Backträning i kväll #måndagsklubben

I kväll är det Måndagsklubben som vanligt kl 19:00 men den här gången samlas vi vid Arctura för att springa backe. Coachens upplägg ser ut såhär: 5 x hela backen + 5 x halva backen + 5 x halvahalva backen. Som vanligt börjar vi med löpskolning och avslutar med löpstyrka. Hoppas att vi ses!
Från förra veckans måndagsklubb på Hofvallen. Fotograf: Maria Borg

Midsommar 2014 - så kommer jag att minnas dig

Det har säkert varit den svalaste midsommarhelgen på länge, ändå är det inte det som jag kommer att ta med mig. För det finns kläder. Förvisso gjorde jag några felaktiga val inför lördagens cykeltur, som slutade med fingrar och tår kallare än isglass, men det har hänt förut så det har jag säkert glömt redan vid nästa runda. Däremot kommer jag att minnas en inflyttningsfest med dop av ett hus. Hur döper man ett hus undrar du? Jo, i champagne såklart! Logdans. Midsommaraftonsmiddag på kina-restaurang (!). Bästa familjemyset i Brånan. Gipsad fot på akuten - dock inte min, men ändå. Vad är dina starkare minnen från helgen?
Midsommaraftonsträning, det var inte alls dumt! Rygg, ben & rumpa i fokus

Mitt bästa tekniktips

BE NÅGON FILMA ELLER FOTA DIG NÄR DU SPRINGER!

Under vintern som varit har jag jobbat hårt med att förändra invanda rörelsemönster, både i min vardag och när jag tränar. För er som är nya på bloggen så för att göra en lång historia kort - jag började hos en sjukgymnast i augusti förra året för att se om jag kunde göra något åt de kvarstående problem som jag har av min kotförkjutning i ländryggen (opererad 1994 och 1996). Det sjukgymnasten gjorde mig medveten om var att jag; 1. Har dålig rörlighet framförallt i höften (korta höftböjare), 2. Är svag/inaktiv i sätesmuskulaturen (rumpan), 3. Belastar höger och vänster sida av kroppen olika, tar olika långa steg och sätter ner fötterna på olika sätt när jag springer

Tillsammans med sjukgymnasten och sedan på egen hand så påbörjade jag en process för att försöka komma tillrätta med ovanstående tre områden. Mitt intresse för löpteknik väcktes och jag har läst både böcker och artiklar på nätet, samt tittat på otaliga filmklipp. Jag har också …

GLAD MIDSOMMAR

Jag smiter in här för att önska er alla en fortsatt trevlig midsommar!

För egen del har jag skjutit upp firandet till i morgon. Eller i ärlighetens namn smygstartade jag det med att vara på inflyttningsfest med logdans igår kväll, och kom hem först vid tre i morse. Så idag pausar jag lite, förutom en ordentlig sillunch mitt på dagen. Men i morgon så väntas familjemys och gemensamt firande. Det ser jag fram emot!

Kram på er!

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå, men det kan va' svårt att tro när man inte ser den.
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen, men det hjälper sällan dom som har bli'tt våta.



Jag flyger och far och förundras över att det är precis så som han sjöng. Där ovanför allt det mörka är faktiskt himlen blå. Så här fint var det igår. Långt långt där uppe.

Härlig kväll

Vädret i Jämtland visar sig inte direkt från sin allra bästa sida, men precis som att olika årstider har sin charm så kan jag tycka att vädret har det också. Kyla och blåst har sina fördelar de med. Man behöver exempelvis inte oroa sig överdrivet för värmeslag och solsting när man tränar. Väljer man skogen som arena så märker man heller inte av vinden speciellt, vilket var precis vad jag gjorde igår kväll. Två timmar på skogsstig, elljusspår och grusväg. Två timmar terapi, friskluft och trötta lår vilket var exakt det jag behövde.

Nästa utmaning blir Mörksuggejakten

Jag har alldeles glömt bort att berätta för er att jag förra veckan äntligen gjorde slag i saken och anmälde mig till ännu ett MTB-lopp. Det blir Mörksuggejakten den 6 juli, det vill säga om bara ett par veckor. Så nu är det verkligen hög tid att fokusera lite mer på cyklingen igen. Jag har ju kört på regelbundet efter tävlingen på Lidingö den 4 maj, förutom under Turkiet-veckan, men det har varit lustbetonat och helt utan fokus på något särskilt lopp. Jag behöver ett par länge pass känner jag, för att vara förberedd på de 7 mil som ska avverkas i Rättvik.

Det här gör att jag högst troligt står över att springa Offerdalsmilen i kväll. Jag behöver all tid jag kan ta till att trampa i stället. Tisdagar har ju blivit cykeldag för mig nu ett tag.

Sommar i Jämtland

Då tränar man i mössa och vantar!

Sportigt värre - vilken dag

Idag har jag verkligen känt mig sportig! Trots tunga ben efter gårdagen så släpade jag mig upp och ut i morse på ett tvåtimmarspass MTB. Vädret var inte precis på topp - kallt och blåsigt. Om det inte vore för att jag hade bestämt träff med en kompis så hade jag aldrig tagit mig ut. Vi cyklade ungefär samma slinga som vi körde på min allra första stigcykling i slutet av april, och idag fick jag verkligen ett kvitto på att jag har utvecklats. Visst, Stefan fick vänta in mig hela tiden, för snabbt går det verkligen inte. Men idag kunde jag cykla hela rundan. Jag knixade och trixade mig över rötter och sten. Balansträningen från i tisdags kom väl till pass och jag kände för första gången att jag hade kontroll på grejorna. Ibland i alla fall. Då, för snart två månader sedan så fick jag hoppa av och springa ganska långt med cykeln vissa partier. Det var helt enkelt för svårt. Glad och nöjd kom jag hem idag och kände - wow - jag lär mig ju faktiskt!

Efter dusch, ombyte till rena träningsklä…

Indalsledenloppet 2014

Igår var det dags för lopp igen, den här gången landsvägsstafett mellan Bispgården i Jämtland och Bergeforsen i Västernorrland. Ett lopp som går längs med Indalsälven genom helt fantastisk natur. Toppar, dalar och slingriga vägar. För er som känner till St Olavsloppet så påminner naturen vi fick uppleva igår mycket om den längs de norska vägarna.

För egen del såg jag loppet som ett perfekt träningstillfälle och jag hade ett tungt backpass från torsdagen och ett MTB-pass från fredagskvällen i benen - perfekt då att få loppets klättersträcka! Fördelen med att få springa något som man absolut inte brukar göra, eller är bra på, är att det är lättare att lägga sin egen prestationspress åt sidan. Åtminstone upplevde jag det så. Målet var bara att ta mig upp. Jag skulle hitta ett tempo där jag kunde tugga på och ändå kontrollera min ansträngningsnivå, något jag tyckte att jag lyckades bra med. Under de första fyra kilometrarna blandades lite brantare stigningar med kortkorta parter som var …

Det där med backe

Ni som känner mig vet att jag är allt annat är en backlöpare. Ni som har följt den här bloggen sedan den började rikta sig mot träning i januari 2011 har totalkoll på att jag i grunden är en asfaltsnötare som springer där det är platt. Ni vet att jag är uthålligare än många andra, men har en pump som inte pallar för pulshöjningar. Långt och länge på en jämn och fin arbetspuls är min melodi. Så... vad tror ni att jag sprang idag? Vilken sträcka ser värst ut i banprofilen? Just det, den som startar i Järkvissle. Tack och lov för att den var delad på mitten, men det var den första halvan som var min. Och det var uppför uppför uppför. Jag är så sjukt stolt över att jag tuggade mig igenom det, och hur märkligt det än låter så tyckte jag faktiskt att det var lite roligt också.
Banprofilen förskönar dessutom rejält. Nästan alla sträckor var kuperade, vilket inte alls framgår här

Backen jag älskar att hata

På ÖSK finns ett rullskidspår som passerar en gammal slalombacke (tror jag i varje fall att det är?!) och där brukar jag ibland springa backintervaller. Inte bara jag såklart, utan många andra löpare också, plus MTB-cyklisterna som tränar utförsåkning i den. I går drog jag till backen för första gången för i år, och man kan väl lugnt säga att jag fick uppleva pulstoppar utan dess like! Jag har ändå upplevt mig själv lite starkare i backe i år än tidigare, trodde jag, men jag blev ordentligt varse om att så nog inte är fallet. Backen kändes längre än någonsin och redan efter halva strejkade mina ben för fullt, trots att jag tassade med så korta steg att jag knappt kom framåt. Herre jistanes säger jag bara. Mera backträning behövs tydligen - mycket mera.
Från toppen av backen ringlar sig stigen längs med skogskanten långt långt ner. Botten till topp tar för mig i runda slängar två minuter
I morgon ska jag springa lopp igen, denna gång är det stafetten Indalsledenloppet som står på tur. B…

Dagens lunchtips

MUMS! I all sin enkelhet.
På semestern i Turkiet, vilket för övrigt känns som en hel evighet sedan, så åt jag omelett till frukost varje dag. Två stycken. Tillagade av kocken medan man väntande. Omelett är gott, enkelt och mättande. Här med riven ost, hackad spenat och skivad plommontomat

Teknikträning på MTB

Har du ridit på ridskola någon gång, eller lekt häst som barn med någon som har gått på ridskola? I så fall skulle du garanterat ha känt igen dig på teknikträningen igår kväll. 
Jämtlandsvädret visade sig från sin bästa sida - sol, värme och nästintill vindstilla. Här utsikten från vår samlingsplats i Badhusparken

För tredje tisdagen i rad hängde jag på tjej-mtb-gruppens träning och den här gången var det teknik som var tanken. Helena, Therese och jag körde ut på Frösön för att cykla både uppför och nedför på rotiga och steniga stigar. Tro det eller ej, men trots att det ofta är modet som sviker när jag ska cykla så går faktiskt nedför rätt bra. Uppför är fortfarande svårt när det är tekniskt. Jag planerar vägen för dåligt och vips så har jag missat att lyfta över en stor rot, kör istället rakt in i den och det tar tvärstopp. Tur att det går sakta annars skulle jag flyga över styret... När jag väl får ett stopp i en uppförsbacke så har jag svårt att komma igång igen så jag gör en menta…

Den viktiga styrkan

Jag vill slå ett slag för styrketräning! Oavsett vem du är, vad du gör eller vilka ambitioner du har så har du nytta av att stärka din kropp. För mig som som kontorsråtta är det superviktigt - jag vet det. Ändå har jag under våren haft svårt att få till mina styrkepass. Från att tidigare ha kört två till tre gånger i veckan har jag sänkt min ambitionsnivå till att jag ska köra ett renodlat styrkepass, helst på gym eftersom jag på det passet vill lyfta lite tyngre, men sen gärna löpstyrkeövningar eller bålstabilitet när som helst i vardagen eller ihop med något annat pass.

Löpstyrkan går bra eftersom vi oftast kör det på måndagar efter våra intervaller. Då får jag det avklarat! Men det där tunga passet med fokus på rygg och ben, det har jag oftast kvar varje vecka när det blir söndag. Så även senast i helgen. På grund av att jag dessutom hade massor av annat att göra så var styrkepasset fortfarande inte gjort när klockan närmade sig åtta på kvällen. Men har jag bestämt så har jag. Det …

Har du hört om hon som har dubbla tights?

Jag har fortfarande inte tagit mig ner på stan för att köpa nya cykelbrallor utan kör med mina hål på rumpan. Ett par byxor utanpå är därför ett måste! 
Dagens cykeloutfit fick bli denna löparmundering från Salomon (med cykelbrallor från craft under)

Snabbkurs i löpteknik (Badhusparken nu på söndag kl 14:00)

Jag har ju under vintern skrivit en del om löpteknikträning i syfte att förebygga eller rehabilitera skador, förslitningar och obalanser i kroppen. Det hela började egentligen i augusti för ett år sedan då jag träffade en sjukgymnast med inriktning mot idrottsmedicin, som fick upp min medvetenhet gällande mitt rörelsemönster och konsekvenser av det. (Jag har kotförskjutning i ländryggen). Jag har sedan dess tagit små små steg framåt genom idog träning, men har verkligen en lång väg kvar att gå när det gäller att arbeta jämnare med höger och vänster sida samt att aktivera rumpan mer när jag springer. En kortkort höftböjare har ställt till det för mig, och gör fortfarande, även om jag är bättre och har mycket mindre ont nu än jag hade då.

Min fasta övertygelse är att alla, oavsett ambitionsnivå, träningsbakgrund, träningsmängd och så vidare har nytta av löpteknikträning. Precis som att alla tränar teknik i golf. Springer man sällan så är det nyttigt för att att förebygga skador. Springe…

Vårruset Östersund

Nu är det gjort! Mitt första rus i Östersund och mitt andra i livet. Jag gjorde premiär i Sundsvall någongång på tidigt 2000-tal. Känslan igår var ungefär densamma. Massor av människor. Löpare och publik. Det är härligt. Det gäller som alltid att hamna ganska rätt i starten så att man kan börja springa i sitt eget tempo någorlunda tidigt i loppet. Känslan när man flyter med i ormen av löpare älskar jag verkligen. Det är fördelen med stora lopp, att det är så många deltagare att man aldrig springer ensam och behöver jaga.

Det var gott om publik runt banan som sagt, något som gör att i varje fall jag lyfter mig lite extra. Som vanligt jobbar jag med mantran när jag springer tävling, alltså ord eller meningar som jag upprepar när det är tungt och jag bara vill stanna. Det som kom upp i mitt huvud igår var den här låten "Lunka på, lunka på, vi har lången väg att gå", fast jag höjde tempot och tänkte "Trampa på, trampa på, vi har korten väg att gå". Mantran hjälper mig …

Måndag betyder #måndagsklubben väl?

...eller? Jodå, visst gör det, men inte riktigt som vanligt idag. Det är nämligen dags för Vårruset i kväll. Klockan 18:00 ses vi på torget för att få våra nummerlappar. Vädret ser ut att bli kanon, så utöver själva löpningen kan vi säkert umgås och ha en härlig kväll tillsammans också.

För egen del har jag trötta ben idag efter att ha tränat på ganska ordentligt under helgen. Landsvägslopp på cykel i fredags, terränglöpning på lördagen och ett tungt styrkepass för ben/rygg igår kväll med några löpbandstabator som avslutning. Varför undrar du? Varför inte säger jag! Det går inte att formtoppa till alla lopp på en sommar, då blir det ju aldrig någon träning gjord. Jag ser Vårruset som en kul grej, ett perfekt tillfälle att få draghjälp till ett riktigt bra fartpass, vilket jag behöver. Det pirrar i magen ändå av tävlingsnerver, sådär som det brukar, så hur tunga benen än må vara så kommer jag säkert att tagga till ju närmare kvällen vi kommer. Det blir skoj!

På trötta ben

...cyklade jag ut till skogen i morse för att springa lite terräng!

Jämthjulingen - mitt första landsvägslopp

Finaste

Idag fyllde han sex år. Så stor. Så klok. Så fin. Tack för att du finns älskade unge.
Min äldste systerson och jag, ute på äventyr igår kväll. För det är sånt man gör med sin moster kvällen innan man har födelsedag

Det här med (min) kost och hälsa

När jag 2012 började träna för marathon så kände jag av en slump att mina långpass gick lättare när jag hade "slarvat" med maten inför långpassen. Med slarva menar jag att jag inte hade ökat kolhydratintaget dagarna innan, vilket jag gjorde i början. Jag är utbildad inom träning, kost och hälsa vid milleniumskiftet och på den tiden var det lättfil, musli, havregrynsgröt, lightprodukter, inget fett osv som gällde. För prestation skulle man kolhydratladda för att orka med, så var det bara. Även om saker förändrats och jag till viss del hängt med i det så var det ändå i gamla generella lärdomar jag planerade och inte utifrån hur min egen kropp fungerar.

Men i alla fall, de söndagar jag sprang utan att ha ätit särskilt mycket kolhydrater dagarna innan utan snarare ganska fet och proteinrik mat så orkade jag bättre. Jag upplevde det som om energin räckte hela vägen trots att jag bara drack vatten och åt lite nötter, på pass som ändå var uppemot 3 timmar. Jag hade ingenting annat…

Klantapa

Igår när jag i all hast skulle svida om för att ut och tjejcykla med mtb-gänget så lyckades jag slita sönder sömmarna över rumpan på mina vadderade cykelbyxor. Jag satte liksom i fingernaglarna exakt på sömmarna på båda sidor när jag skulle dra upp byxan och ljudet när fingrarna gick igenom var inte precis ljuv musik i mina öron. Vädret var fantastiskt så jag hade tänkt köra utan långa tights utanpå som jag annars oftast gör när jag ska ut i skogen, men den planen fick jag lägga åt sidan. Hålen var visserligen pyttesmå men jag ville inte riskera att båda skinkorna skulle titta ut efter en stund.

Så nu står jag "utan" cykelbrallor och måste omgående fixa nya. Det är väl bara att dra ner på stan och börja leta. Fy, jag gillar inte det där när man måste hitta och köpa. Att flanera runt i lugn och ro och shoppa det man gillar är en helt annan sak, men den där jakten, nä den står jag gärna över. Därför köper jag det mesta jag behöver på nätet. Klick klick och sedan landar det i …

Minnet är bra men kort

Det är svårt att tro att jag för inte alls så länge sedan befann mig här, men när regnet idag står som spö i backen då minns jag.

Räserpremiär

Jag hade ju som målsättning att komma ut på årets första tur med min landsvägscykel under helgen som var. Planen var att försöka få in en runda tillsammans med min jobbarkompis Ketty, men vi fick det inte riktigt att stämma. Det slutade med att jag kom ut själv först på söndagskvällen, på en härlig runda. Vädret var strålande och mina ben var inte alls så trötta som jag befarande, trots dryga 4 timmar på en cykelsadel dagen innan.

Det fick bli en återhämtningsrunda, det vill säga lätt cykling i drygt en timme. Jag rullade mot Kännåsen och Önsjön på fin asfalt utan särskilt mycket trafik. Solen sken och jag cyklade förbi hästhagar och fina hus. Fokus låg på att försöka vänja mig vid sittställningen som känns väldigt ovan jämfört med min MTB. Armar, axlar och nacke klagade lite men det var svårt att avgöra om något av det berodde på trötthet från dagen innan också. Men generellt kan jag säga att jag inte alls tycker att det känns lika bra. Jag och min kropp trivs bättre på min MTB. Men…