Teknikträning på MTB
Har du ridit på ridskola någon gång, eller lekt häst som barn med någon som har gått på ridskola? I så fall skulle du garanterat ha känt igen dig på teknikträningen igår kväll.
Jämtlandsvädret visade sig från sin bästa sida - sol, värme och nästintill vindstilla. Här utsikten från vår samlingsplats i Badhusparken
För tredje tisdagen i rad hängde jag på tjej-mtb-gruppens träning och den här gången var det teknik som var tanken. Helena, Therese och jag körde ut på Frösön för att cykla både uppför och nedför på rotiga och steniga stigar. Tro det eller ej, men trots att det ofta är modet som sviker när jag ska cykla så går faktiskt nedför rätt bra. Uppför är fortfarande svårt när det är tekniskt. Jag planerar vägen för dåligt och vips så har jag missat att lyfta över en stor rot, kör istället rakt in i den och det tar tvärstopp. Tur att det går sakta annars skulle jag flyga över styret... När jag väl får ett stopp i en uppförsbacke så har jag svårt att komma igång igen så jag gör en mental minnesanteckning nu om att det är något jag bör träna vidare på själv. Men det är kul! Jag tycker verkligen det. Särskilt när jag känner att jag klarar det bättre och bättre.
Förutom att öva stigkörning så var vi också vid Frösövallen för att träna olika övningar. Gästerna på caféet strax ovanför oss fick underhållning till kaffet kan man säga. Det var också här "ridlektionen" började. Helena hade ett antal moment vi skulle träna på:
- Balans på cykeln: cykla så sakta det bara går mellan två pinnar och ta tid. Här lyckades jag ta någon form av snigelrekord och vann faktiskt. Sedan kan man ju undra om snigelrekord är något att vara stolt över, det låter ju inte så tufft?!
- Lyfta styret: cykla över pinnar utlagda på marken, och försök lyft styret över pinnen. Efter ett tag kan man försöka hoppa över. Tränas för att man ska bli bättre på att "plocka" rötter på stigarna.
- Tighta kurvor: cykla i en åtta runt två utlagda pinnar. Tighta till åttan mer och mer genom att flytta ihop pinnarna. Tränas för att klara av kurvor på ett bra sätt såklart.
- Slalom: cykla slalom mellan en rad utlagda pinnar i så hög fart som möjligt. Öva på viktförflyttning på cykeln, så att du svänger utan att styra så mycket med armarna. Kör så nära pinnarna som möjligt.
Therese övar svängar och Helena peppar. I bakgrunden syns cafégäster uppe på verandan
Kanske har jag glömt någon övning nu, men på ett ungefär såhär körde vi. Therese och jag övade och övade och Helena ropade tips, gav beröm eller jagade på oss genom att cykla strax bakom för att vi skulle trampa på lite. Jag körde runt runt runt och insåg att det var skitkul rent ut sagt, och började nästan skratta för mig själv för att jag kände mig så fånig. Som när jag var två år och hade fått min första riktiga cykel med stödhjul. Då cyklade jag också runt runt runt...
Här kommer jag! Fullt fokus på balansmomentet - det är befriande att vara nybörjare och få "leka" fram tekniken
Den här typen av träning skulle jag nog inte komma på att göra på egen hand, åtminstone inte innan igår, men det var verkligen både nyttigt och roligt. Precis vad jag behöver!
För tredje tisdagen i rad hängde jag på tjej-mtb-gruppens träning och den här gången var det teknik som var tanken. Helena, Therese och jag körde ut på Frösön för att cykla både uppför och nedför på rotiga och steniga stigar. Tro det eller ej, men trots att det ofta är modet som sviker när jag ska cykla så går faktiskt nedför rätt bra. Uppför är fortfarande svårt när det är tekniskt. Jag planerar vägen för dåligt och vips så har jag missat att lyfta över en stor rot, kör istället rakt in i den och det tar tvärstopp. Tur att det går sakta annars skulle jag flyga över styret... När jag väl får ett stopp i en uppförsbacke så har jag svårt att komma igång igen så jag gör en mental minnesanteckning nu om att det är något jag bör träna vidare på själv. Men det är kul! Jag tycker verkligen det. Särskilt när jag känner att jag klarar det bättre och bättre.
Förutom att öva stigkörning så var vi också vid Frösövallen för att träna olika övningar. Gästerna på caféet strax ovanför oss fick underhållning till kaffet kan man säga. Det var också här "ridlektionen" började. Helena hade ett antal moment vi skulle träna på:
- Balans på cykeln: cykla så sakta det bara går mellan två pinnar och ta tid. Här lyckades jag ta någon form av snigelrekord och vann faktiskt. Sedan kan man ju undra om snigelrekord är något att vara stolt över, det låter ju inte så tufft?!
- Lyfta styret: cykla över pinnar utlagda på marken, och försök lyft styret över pinnen. Efter ett tag kan man försöka hoppa över. Tränas för att man ska bli bättre på att "plocka" rötter på stigarna.
- Tighta kurvor: cykla i en åtta runt två utlagda pinnar. Tighta till åttan mer och mer genom att flytta ihop pinnarna. Tränas för att klara av kurvor på ett bra sätt såklart.
- Slalom: cykla slalom mellan en rad utlagda pinnar i så hög fart som möjligt. Öva på viktförflyttning på cykeln, så att du svänger utan att styra så mycket med armarna. Kör så nära pinnarna som möjligt.
Kanske har jag glömt någon övning nu, men på ett ungefär såhär körde vi. Therese och jag övade och övade och Helena ropade tips, gav beröm eller jagade på oss genom att cykla strax bakom för att vi skulle trampa på lite. Jag körde runt runt runt och insåg att det var skitkul rent ut sagt, och började nästan skratta för mig själv för att jag kände mig så fånig. Som när jag var två år och hade fått min första riktiga cykel med stödhjul. Då cyklade jag också runt runt runt...
Den här typen av träning skulle jag nog inte komma på att göra på egen hand, åtminstone inte innan igår, men det var verkligen både nyttigt och roligt. Precis vad jag behöver!
Kommentarer