GREPPSTYRKA

Herrejösses så klen jag har blivit i nyporna alltså! Jag har levt i någon form av förnekelse rätt länge nu tror jag där jag liksom har inbillat mig att jag fortfarande är stark i händer och underarmar.

Ni vet förut, då jag hade hästar, då var jag ju det. Dels av ridningen men också av att bära vattenhinkar, höbalar och av att mocka, köra skottkärra och sådant. Men nu. Nä. Sopsvag alltså. Jag har märkt av det när jag bär matkassar och så men jag har blundat för det länge. Pullups och chins undviker jag eftersom jag egentligen vet där längst inne att jag inte klarar det.

Men så nu i vinter så har jag kommit på en grej. När jag har varit ute och mysjoggat så brukar jag nästan alltid gå en vända runt huset efteråt och då passerar jag lekplatsen. På vinterkvällar när det är mörkt är den så gott som alltid öde så då har jag passat på att smita in. Där hänger jag och dinglar en stund. Och vet ni, nu känner jag mig faktiskt lite starkare. Gött alltså.


Kommentarer