Vad är det med skavsårsplåster?

Jag har dragit på mig skavsår på båda hälarna efter lördagens upptramp av skidspår, då jag troligen hade lite för tjocka strumpor på mig. Det är skit med skavsår för plåster funkar skit på mig, och jag har alltid undrat vad jag gör för fel.


I min lista på 17 saker att de fram emot den här veckan så skrev jag om min förhoppning om att få såren att läka och frustrationen över illasittande skavsårsplåster, varpå Helena kommenterade:

"Ja vad är det med skavsårsplåster egentligen? Jag har haft en höst med skavsår, på tårna, på hälarna och det läker inte. Jag kör med compeed och det fungerar inte. Nog för att jag har lite känsliga fötter men det får vara någon måtta".
Det är tydligen inte bara jag. Alltså, dags för ett helt inlägg tillägnat skavsårsplåster. Kanske sitter just du inne på tipset som kommer att rädda många framtida träningspass för mig! 

Glad och lite pirrig innan löpning med min vän Ida. Hur skulle det gå med skavsåren?

Problemet jag har är att plåstren inte sitter kvar som de ska på mig. Eller knappt alls faktiskt. I söndags morse skulle jag springa med Ida, så trots att jag vet att plåster inte funkar bra på mig så åkte jag ändå till affären på lördag kväll för att köpa compeed skavsårsplåster. Jag står bara inte ut med att springa med smärta så det var liksom plåster eller inget. I god tid på morgonen klistrade jag på ett plåster på varje häl, över de blåsor jag hade fått. Och vad händer? Jo, plåstren lossnar från huden på hälen när jag springer, vilket väl inte vore hela världen om det inte vore för att det fortfarande sitter kvar som berget just på blåsan. Jag kan alltså inte dra bort det, för då lossnar huden på blåsan och då är det ett öppet köttsår. Jag kan heller inte ha plåstret kvar för det knölar ihop sig till en korv, som gör att jag knappt kan ha skor på fötterna utan att riskera att plåstret orsakar ett tryck som gör att jag får ännu fler blåsor eller avskavd hud. Så hur än jag gör så blir det bara skit och mycket värre än om jag bara hade struntat i plåstret från början och avvaktat med träning i två-tre dagar tills de blåsor som faktiskt var relativt små, hade läkt ut av sig själva. Det värsta av allt är att jag ju vet om det här, det var inte som att det var första gången jag försökte.

Vad gör jag egentligen för fel? En teori som jag kom på häromkvällen är att jag är en rätt kallblodig person, alltså jag fryser ofta om händer och fötter. Kanske lyckas jag inte värma plåstret tillräckligt när jag sätter dit det, så att själva klistret därför inte fäster an mot huden som det borde. Kan det vara så? I så fall så ska jag köra med en hårtork nästa gång och värma både själva plåstret och huden på hälen ordentligt innan och efter appliceringen.

Om du där ute, ja just precis du ja, har liknande erfarenheter av skavsårsplåster men nu har hittat lösningen så snälla snälla du, lämna en kommentar tack! Även du som fortfarande letar får förstås också skiva en rad eller så... 

Med vänlig hälsning, en smått desperat plåsterhatare

Kommentarer

Hasse sa…
Med risk för att sparka in en redan öppen dörr; huden måste vara absolut ren. Typ nyduschad eller tvätta med sårtvätt så huden inte är det minsta fet, det är superviktigt annars lossnar det garanterat! Sen värma på med handen och vara noga att det fäster ända ut i kanten.
SARA BORG sa…
Du kan vara en grej på spåren där Hasse!