Fredagsfilosoferar

... om att ta paus och att vara lagom

Jag tar en paus och en kopp kaffe... Eller två koppar kanske...

Många träningsbloggare som jag följer har valt att ta en paus från hård träning, från bloggandet eller från ett visst matmönster. Och nån skrev att lagom är ledordet för 2014. Därför funderar jag idag kring begreppen och hur jag förhåller mig till pauser och till lagom.

Jag har tränat mentalt längre än jag har tränat fysiskt, eller i varje fall mer regelbundet. I min utbildning till Friskvårdskonsulent (för 13 år sedan) låg stort fokus på just den mentala biten och jag jobbade mycket med mig själv då. Dels för att det var en del av utbildningen, att tillämpa övningar och arbetssätt på sig själv och på varandra, men också för att jag kände ett behov av det. Jag har under stora delar av min uppväxt levt efter devisen förvänta dig det värsta så blir du aldrig besviken. Tänk så bakvänt det blev när jag fick svart på vitt att hjärnan fungerar så att den får "det värsta" som målbild och därför strävar dit. Förväntar man sig i stället det bästa är alltså chansen större att faktiskt få det. Det tog ett tag för mig att vända på det där och se livet från den ljusare sidan.

När jag sedan började läsa psykologi på universitetet så handlar det mycket om hur hjärnan fungerar och hur vi kan påverka kropp och knopp genom ganska enkla medel. Allt i syfte att må bättre. Det blev ytterligare en motivationsfaktor för mig att utveckla min mentala hälsa. Därför jobbar jag mer eller mindre i perioder med "önskelistor", tacksamhetsövningar, målbilder och liknande. Jag tycker att det är utvecklande, men som med allt. Ju mer man gör det desto mer inser man att det finns mycket mer att göra.

Men, nu var det egentligen inte exakt det jag skulle skriva om, men det fick komma med som bakgrund. Mitt filosoferande idag handlade snarare om jag behöver träna på paus och lagom eller om jag redan är mellanmjölk?! Eftersom jag är van vid självanalys och är tränad till det, så tänker jag att det inte borde vara så jäkla svårt att svara på. Men ni vet hur det är, så jäkla lätt att se andra men svårt med sig själv. Jag får filosofera vidare. Nu är kaffepausen slut i vilket fall, och det ät dags att jobba vidare. I full eller lagom fart mot helgen, det är frågan ;)