Länkkärlek

Det var evigheter sen jag satt vid datorn och bloggade, men nu äntligen är det dags och självklart vill jag passa på att ge lite länkkärlek. Det var alldeles för länge sedan!

Okej, det går liksom inte att länka utan att ta med fantastiska Sara som skriver bloggen träningsglädje.se Jag har gjort det förut och jag gör det igen. Jag har varit Sara trogen en längre tid nu, även om jag i ärlighetens namn höll på att ta en paus där ett tag. Var det förra året? Sara funderade mycket och inläggen blev därefter, inte alls lika pepp som annars. Jag älskar pepp, och gillar inte så mycket depp, eftersom det drar ner min sinnesstämning. Men jag höll ut, och snart var Sara tillbaka på banan igen. Starkare, vackrare och mer positiv än innan. Så är det väl för oss alla, att livet går upp och ner?! Saras blogg fokuserar på så mycket mer är bara träning och framförallt är den vacker. Alltså hennes bilder...

Saras sambo/särbo/mångbo, ja alltså, de verkar ha flera boenden alltså, inte flera sambos... hahaha. Läs Kenths blogg snabbafotter.se så förstår ni. Kenth skriver mest om löpning och är en stor inspirationskälla för mig. Han verkar ha en rätt skön inställning till det här med att springa, och det behöver jag läsa om ibland när jag blir lite stirrig liksom. Sara har en pod som Kenth varit med i nån gång, och jag blev så förvånad första gången jag hörde deras röster. När man har läst bloggarna så har man gjort sig en uppfattning om hur de skulle låta, och oj va förvånad jag blev. Av nån anledning hade jag inte föreställt mig att Kenth pratade med dialekt... Det är ju förjäkla härligt!

Av nån märklig anledning verkar de som skriver alla mina favvobloggar känna varandra. Dagens sista länk blir den sköna bönan runnerslove-ulta-Ann-Sofie och henne hittade jag nog genom Träningsglädje-Sara från början. Nu har Ann-Sofie en bebbe i magen men springer ändå. Så befriande härligt att kunna det. Befriande kul att läsa om alla kisspauser under turerna också. Hallå, jag tyckte det var bökigt att krångla med det typ en gång per tremilspass förra våren. Tänk att stanna och kissa varannan kilometer typ. I varje fall om man springer längre än 2 kilometer då... Och det gör hon.

Nä hörrni, nu ska jag ägna mig åt matkärlek i stället. Mera kärlek åt folket, oavsett slag. Ha världens bästa helg hörrni och glöm inte bort att kramas <3