Det går upp och det går ner

Det är med löpningen som med allt annat i livet!

Riktigt vårväder i Östersund - yrsnö ena minuten och strålande sol i nästa

Efter måndagens träning skrev jag om känslan av lätthet i kroppen och att flyga fram. Idag gjorde jag allt annat än det. Jag har sprungit mina tre pass för veckan, men kände i förmiddags att en mysjogg innan familjehelgen tog över skulle vara härligt. Utanför fönstret yrde snön i ena minuten, för att i nästa vara solsken. Perfekt tänkte jag och såg framför mig hur jag på lätta fötter tassade fram som riktigt myste.

Nu blev det inte riktigt så. Gårdagens korta löpbandsintervaller kändes av i benen, och det tunga försvann aldrig riktigt. Trots att tempot var lågt så gick det tungt. Men det är ju ändå sant som man säger, man ångrar aldrig ett träningspass. För trots att kroppen var seg idag så var det riktigt härligt att tassa i snön i mina nike zoom terra kiger. Det var utomhuspremiär för dem, för oftast har jag velat ha broddar nu i vinter. I dagens snö kändes de perfekta. Ett bra köp, men nu undrar jag vad jag ska använda på löpband framöver? Jag har förvisso en rätt gedigen skogarderob men ett flertal gamla favoriter har jag tvingats sluta använda för att mina fötter verkar ändra form. Det som förut varit skönt är nu ont.

Nike zoom terra kiger - en trailsko som jag använt på löpband i vinter (!) för att de är mjuka och sköna som mockasiner

Kommentarer