Lidingö MTB på 3 veckor?

Nu har ungefär halva tiden gått från att jag vann en startplats till att själva loppet ska gå av stapeln. Jag undrar fortfarande om det verkligen är möjligt, men jag måste tro på mig själv. Jag har som mål att ta mig runt den kuperade banan på Lidingö, något som inte känns självklart med tanke på min mycket begränsade erfarenhet från cykling på andra underlag än grusväg och asfalt. Jag bryr mig inte om tiden. Jag vet att jag klarar av att arbeta under lång tid och räds inte att behöva vara igång hela dagen. Däremot är backar inte mina vänner, varken uppför eller nerför, något jag uppfattat att det kommer att finnas massor av under loppet.

En och en halv vecka har som sagt passerat och ja, jag har tränat. Jag tänker ungefär på samma sätt som när jag planerar löpning. Tre cykelpass i veckan fördelade på två kortare pass (1-1,5 timme) och ett längre pass. Den första helgen trampade jag i dryga två timmar och på påskafton fick jag med mig sambon och tillsammans gjorde vi en runda på dryga tre timmar. Jag hade ont i rumpan på slutet och var halvslut i låren i backarna, men i övrigt så gick det fint. Nu ska sägas att det här långa turerna var pass som till övervägande del kördes på asfalt. Snön har inte tinat bort här och jag fixar inte att cykla i modden särskilt bra. Jag testade vid något tillfälle förra veckan och gjorde en rätt fin vurpa med en blå armbåge som resultat... Men på de kortare passen försöker jag fokusera på backe och/eller teknik och hitta bra träningsställen.

Själva distansen känner jag mig nu trygg med. Jag har trampat längre än 6 mil på träning, så det vet jag iaf att jag klarar. Det är skönt att ha något att boosta självförtroendet med, även om jag är fullt medveten om att det inte går att jämföra det med vad jag har framför mig. Jag peppar med "live like a lion, free from fear" och tycker att bara det faktum att jag hoppade på den här möjligheten att få starta är en vinst i sig.