Reality-check

Hörrni, vi måste snacka om det här med Lidingöloppet MTB. Jag har verkligen ingen som helst aning om vad jag har gett mig in på, men tänker ungefär såhär: Vad är det värsta som kan hända? Ja, att jag får bryta för att jag inte klarar det. Och vad spelar det för roll? Ingen som helst egentligen.

Så självklart anmälde jag mig direkt när jag fick möjlighet, trots att loppet går om 3 veckor, är 6 mil långt och ska genomföras i väldigt kuperat terräng. Jag vet att mina svagheter ligger i teknik på cykel, extremt liten erfarenhet av cykel på andra underlag än grusväg och asfalt, och en halvdålig "motor". Jag är tränad för att hålla arbetspuls under lång tid, men inte särskilt bra tränad för pulstoppar, och jag återhämtar mig därför förhållandevis dåligt efter att jag cyklat (eller sprungit) uppför en backe. Att jag dessutom bara träningscyklat 3-4 gånger i år, och då träningspass runt en timme, ligger mig också i fatet.

På mina plussidor ligger att jag har en extremt bra fettdrift och därför har bra med energi trots arbete under lång tid. Att vara ute och cykla under många timmar bör därför inte bli något problem. Jag har cyklat 6 mil eller längre tidigare i mitt liv. Det var förvisso för sisådär 20 år sedan då min kusin Maria och jag avverkade ett par dagsetapper på St Olavsloppet, och de är mellan 6 och 10 mil långa. Kunde jag göra det då, när jag knappt ens kommit upp i tonåren, så bör jag klara det idag?! Jag är också mentalt stark och jag kan ofta anpassa mig och genomföra det jag tänkt även när det uppstår oväntade saker. 


Därför tänker jag att jag måste prova. Utifrån ovanstående så ska det inte vara en omöjlighet. Sedan att jag hade kunnat göra det bättre om jag hade haft 3 månaders förberedelser istället för 3 veckor, det är en helt annan femma...

Kommentarer