Dagen efter

Jag sitter här och är lite sju-sekunders-bitter trots allt. Min förhoppning var att komma in under 50 minuter, vilket jag ju gjorde med god marginal, men då jag under loppet insåg att det fanns chans på en sluttid på 48 så känns ändå 49 surt. Trots att jag sprang 6 sekunder bättre än förra året. Trots att jag (jämfört endast med mig själv nu) tränat för lite. Trots att gårdagens lopp är min tredje bästa tjejmil någonsin. Tror jag i allafall, mitt minne är inte riktigt med alla gånger. Så nu är jag taggad. Vill ha revansch. Är sugen på att träna.