DRÖMMAR

Igår eftermiddag hade jag en lös tanke om att åka längdskidor, men trots massivt snöande under helgen så infann sig aldrig riktigt det där suget. Jag skulle i väg direkt efter Tour de ski, men som vanligt när man inte riktigt vill så började jag istället pyssla med en massa annat. Baka frallor och äta upp dem typ, vilket krävde att jag avvaktade ännu längre eftersom jag behövde smälta maten. Tillslut blev det istället så att jag drog till gymmet för att trampa lite cykel. Inte fel det heller, för det stod ju faktiskt cykel i veckoplanen. Min motivation var i ärlighetens namn inte riktigt på topp för något överhuvudtaget men så satte jag mig där, drog igång en podd och började trampa. Jag hade som målsättning att hålla på i 30 minuter, det räcker gott när jag är sådär att jag inte riktigt vill, men sedan hände något. Jag fick lite feeling, blev inspirerad av snacket i podden och började drömma lite också.

Helt plötsligt var det sommar. Jag hade skaffat mig en egen kajak som jag hade vid sjön hemma i Brånan. Det var en morgon och jag var ute på det spegelblanka vattnet alldeles ensam. Jag paddlade mot Åsarna och jag hade en termos kaffe med mig i kajaken. Jag kände mig stark och jag gled fram över vattnet och tänkte att det här är livet. Efter en timmes paddlande gjorde jag ett stopp vid en strand, drack en kopp kaffe och bara njöt. Sedan paddlade jag hemåt igen.

// Favorittightsen alla kategorier - nike dry-fit // Tröja också från nike // På fötterna strumpor från Gococo och skor inov8 //

Jag vet inte var de där tankarna kom ifrån. Podden jag lyssnade på handlade om löpning, men nu när jag tänker på det så nämndes kanske något om att paddla också, det gjorde nog det. Hur som helst så blev till i slutändan 50 minuter på cykel och 10 minuters stretch direkt i anslutning, tills podden var slut. Då drog jag igång nästa avsnitt och förflyttade mig till smithmaskinen för att köra lite styrka också när jag ändå var igång. Det blev tillslut totalt två timmars träning igår eftermiddag, om än med förhållandevis låg intensitet, men ändå. Rätt bra för att ha varit helt omotiverad när jag gav mig hemifrån. Det är fascinerande det där hur de pass man minst anar det kan bli så bra.