SKIDÅKARSTYRKA

Här sitter jag och tänker på att inköpet av nya längdisar - skejt såklart - måste ha varit ett av mina bästa köp 2014. Det sved i plånboken trots att jag fick allt till ett bra pris, men det har verkligen varit värt det. Att det kunde vara sådan skillnad kunde jag aldrig tro. Mina gamla var från 2002 och i ärlighetens namn inte så välskötta. De nya glider avsevärt bättre om man säger så, och det är klart att då är det roligare att åka.

Nu har snön tinat bort och jag vet inte om det fortfarande är åkbart på skidstadion heller. Där finns visserligen konstnö och fjolårssnö, men den klarar ju inte heller närmare 10 plusgrader som vi haft vissa dagar den här veckan. I onsdags (på nyårsafton) då jag åkte senast var spåren på korta slingan helt okej förutom alldeles ovanför Arctura där det var rejält isigt, och det kändes som om det blev värre och värre på varje varv jag åkte vid passeringen. Nu några dagar senare är det nog stor risk att isen tagit över på fler ställen. Tråkigt men inte mycket att göra åt.

När skidåkningen känns så kul så blir jag också inspirerad att lägga in lite mer dips i styrketräningen igen. Jag hade ju en period för något år sedan då jag gick all in på det och tränade upp mig så att jag inte bara orkade min egen kroppsvikt utan även viktade dips (körde med en viktplatta hängande runt midjan). Dithän har jag inte kommit ännu, utan jag använder dipsmaskinen där man får assistans, och nöter lite olika antal repetitioner och med olika mycket hjälp, för att bygga upp mig lite försiktigt. Skaderisken vid dips är ganska stor, så det gäller att inte belasta för hårt när man är ovan. Träningsvärken dagarna efter passen har än så länge varit massiv, så det är nog bra att jag tar det lite försiktigt.

Rörelsen vid dips påminner mycket om hur man belastar överkroppen vid längdskidåkning, både stakning och skejt, så jag hoppas genom detta bli lite starkare. Sedan behöver jag också förbättra min teknik i själva åkningen, för en ännu bättre upplevelse. När jag lärde mig åka skidor som liten hade ju skejten ännu inte kommit till, och när den väl gjorde det så var det tvåans växel man körde på. Sedan dess har det ju hänt en del kan man säga. Jag har tragglat lite med treans växel de senaste åren utan att riktigt göra det på allvar. Både bålstyrka och balans behöver förbättras för att jag ska få till det riktigt. I år har jag ändå tagit tag i det lite mer och tränat. Visst går det framåt, men det skulle vara intressant att ta en tekniklektion också tänker jag. Jag tittar ju mycket på skidåkning, så jag vet ganska väl hur det ska se ut. Däremot har jag ju ingen aning om hur det ska kännas eller hur det faktiskt ser ut när jag åker själv.

En annan förändring som jag lagt in i min träning på gymmet är att göra en hel del övningar på ett ben. Den förändringen gjorde jag redan innan jag kom på det här med att jag skulle anpassa mig lite mer efter skidåkningen, på inrådan av Maria på Access Rehab. Jag är lite ojämn i styrka och rörlighet i sidorna och genom det här så kommer jag åt mina förbättringsområden på ett annat sätt. Tanken när jag började var ju med fokus på löpning, men jag inser att det inte är tokigt för skidåkningen heller eftersom skejten sker på ett ben i taget.

Så medan jag väntar in kyligare tider och att det ska börja snöa, så får jag helt enkelt nöja mig med att nöta i gymmet, vilket också känns ganska kul just nu. Idag lutar det dock starkt åt att jag tar en vilodag!

// Hårband & t-shirt NIKE // sporttop Röhnisch // mjuka och sköna tights med hög midja från Reebok (älskar dem, har ett par i annat mönster också) // på fötterna sportstrumpor Pierre Robert och skor från inov8 //

Kommentarer