INTE SÄMRE ÄN ATT JAG KAN ÄNDRA MIG (EN HYLLNING TILL CHIAPUDDING)

Chiapudding med jordgubbar och granatäpple på frukostbordet i lördags

Ibland måste jag nästan skratta lite åt mig själv. Jag har ett drag av treåringstrots som inte visar sig så ofta, men som kan ta sig smått löjliga uttryck. Ett exempel var när Sagan om ringen filmerna kom. Om ni minns så hade en film om året premiär på bio, och i ren protest (mot vad?) så bestämde jag mig för att inte gå med i den där hypen utan att i stället vänta tills alla filmer kommit ut och se alla då. Vilket jag också gjorde. Jag trotsade "världen" i 3 år alltså.

Så kom chiapuddingen in i mitt instagramflöde för ett tag sedan, och i många bloggar som jag följer också. Vem tror ni blev trotsig och minsann inte skulle gå med i hypen - jo jag såklart! Mina motiv var något i stil med att varför äta frön som sväller så att man ska hålla sig mätt fastän det knappt innehåller något? (Jag är emot bantning som begrepp och kan bli lite anti när jag uppfattar att saker går dithän).

Men så visade det sig att till och med min yngsta syster, som jag ibland uppfattar som ännu mer "anti-hyper" än mig, hade provat. Då kunde jag inte längre stå emot. Förra veckan skickade hon mig en bild där det visade sig att ett konditori i stan (Törners) börjat sälja chiapudding, och vem tror ni var där redan nästa morgon för att prova - jo jag! Den var gjord på osötad mandelmjölk, och dessutom inte smaksatt med något, vilket tyvärr gjorde att den smakade gammalt damm eller nästan mögel. Men jordgubbarna och granatäpplet på toppen smakade ljuvligt såklart. (De hade slut på vaniljpulver då, men enligt uppgift kommer de att smaksättas om de inte redan görs, så jag kan med varm hand rekommendera er att gå dit nu).

Hur som helst tändes tävlingsdjävulen i mig (en annan lustig sida jag har) och jag tänkte att det måste ju bara gå att få de där grodäggen att smaka bättre. Om de nu är så fantastiska och innehåller omega 3, kalcium, fosfor och allt vad det nu är. Sagt och gjort, jag åkte till affären och köpte chiafrön. Men jag blandar min pudding på grädde och lite vatten. Jag vill äta näringstät mat som jag står mig på länge och som ger mig energi, inte mandelmjölk eller vanlig mjölk som jag tycker innehåller för lite energi för mitt behov. Mat för mig ska vara god och energität. Hur som helst, 1 dl vätska till 1 msk frön, som blandas med smaksättning. Min favorit är lakritspulver (2 knivuddar), men vanilj tillsammans med kanel är också gott. Man får komma ihåg att röra i blandningen då och då under 5 - 10 minuter, innan man ställer den i kylskåpet under natten. Annars flyter fröna upp och lägger sig som ett lock uppepå vätskan. De måste börja svälla innan man ställer undan puddingen.

Så nu är jag inte sämre än att jag har ändrat mig. Chiapudding är tokgott ihop med bär eller frukt, och jag har ätit det varje morgon sedan i fredags. Jag kan verkligen inte annat än skratta åt mig själv alltså, när jag nu faller in i den allmänna lovkören och hyllar chiapuddingen!