CYKELPENDLING OCH RUTINER

Jag har lite drygt 2,5 kilometer till jobbet enkel väg, vilket är perfekt för att cykla utan att behöva byta om, bli svettig, duscha och hela den grejen. Räknar man in att ta ut bilen ur garaget och hela den biten så går det nästan snabbare för mig att ta mig till jobbet på hoj än med bil. Nästan alltså. Att jag dessutom får friskluft och vardagsmotion är inte heller fy skam. Men så har vi baksidan. Det är uppförsbacke direkt utanför mitt hus. Trött i kroppen och kall i muskler och leder är jag när jag ska baxa min kropp på en tung damcykel fullastad med dator, matlåda med mera i cykelkorgen. Igår hade jag så ont i knäna när jag kom fram till jobbet. Cykel som man brukar säga är så skonsamt för kroppen, men det beror förstås på hur, var och när man cyklar. Idag känns det lite bättre, som om kroppen börjar vänja sig. Jag trodde heller inte att jag skulle dö, gråta eller behöva stanna och gå i den där första backen så som jag har velat alla andra morgnar den här veckan. Okej jag överdriver lite nu men det är faktiskt varken roligt eller lätt alltid. Ibland får jag precis som alla andra bita ihop och bara göra. Det känns så bra efteråt. Och ganska snart har man etablerat en vana som är svår att vara utan.

Tänk på det ni som läser och som undrar hur folk som tränar orkar. Det behöver förresten inte bara handla om träning utan om vad som helst i livet. Det handlar om att göra saker till en vana och en rutin. Det handlar också om att inte nedslås om man tillfälligt tappar vanan. Varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund får man en ny chans att förändra och förbättra, så länge man lever. Det är en befriande tanke tycker jag! Jag faller också ur gängorna i bland, men det gör inget. Jag är sällan eller aldrig sträng mot mig själv numera. Rutin är ett ord som för många har en negativ klang, så även för mig. Men jag har nästan kommit över det. Jag har insett att vissa saker behöver jag ha i mitt liv som rutin, eftersom många andra saker runt mig är nästintill kaos. I jobbet till exempel. Jag vet sällan eller aldrig exakt hur mina arbetsdagar kommer att bli, vilken tid jag kan gå hem eller ens på vilken ort jag kommer att befinna mig. För att ha det så behöver jag ha andra saker som balanserar upp det och som jag kan göra på rutin, utan att behöva tänka så mycket. Därför uppskattar jag idag ordet rutin på ett helt annat sätt än för 5-10 år sedan. 

Min cykelpendlarpärla för vår, sommar och höst. Den kostade mig en Polly-påse eftersom jag skaffade mig den via en bytessite på facebook. Bra pris! För vinterbruk har jag haft en minst lika ful i rostrött med dubbdäck på, men den blev tyvärr stulen strax före jul. Därav att jag inte cyklat något i år