Fortsätt till huvudinnehåll

DEN STORA TRÖTTHETEN

Efter en minst sagt utpumpande inledning på veckan så drabbades jag igår av en släng av den där nästan förlamande trötthet. Ja, det händer mig också. Jag är inte alltid pigg, klämkäck och lever i linje med smeknamnet Duracell som jag fick av en kollega för några år sedan. Ögonen nästan kliade av allt mitt kämpande för att hålla dem öppna och i kroppen fanns ingen energi. Huvudet ska vi bara inte prata om. Det enda jag orkade tänka på var vilken arbetsuppgift jag skulle ta tag i men lyckades liksom inte fatta ett beslut utan jag satt bara och vände på alternativen. Efter en stund insåg jag att det inte var någon större mening att fortsätta. Klockan var dessutom 16 så jag hade ingenting som stoppade mig från att packa ihop för dagen och gå hem.

Tack och lov för den lärdom jag drog förra veckan då jag inte var särskilt trött men i stället hade drabbats av den stora latmasken, så jag sade till mig själv att jag skulle ut och andas friskluft innan middagen och sedan i säng tidigt. Sagt och gjort. När jag kom hem från jobbet bytte jag om för en gåggingrunda. Jag hade egentligen tänkt den vanliga femman men så inträffade det där knasiga som så ofta kommer när en är drabbad av den stora tröttheten*. Jag var förvisso ingen raket men det var som att kropp och knopp längtat efter att få komma ut, att få röra på sig och att få andas in den kalla men friska luften. Femman utökades till en åtta bara sådär och när jag kom hem passade jag på att köra några prehabövningar också. BAAM!

Middag och sedan bums i säng strax efter nio. Kalasbra prioriterat av mig!


* När jag skriver om den stora tröttheten så menar jag inte den typ av trötthet som kommer av att en under en längre tid påfrestat sitt nervsystem så till den grad att en drabbas av utmattning. Det är något helt annat och kan inte botas med hjälp av en gåggingrunda och nio timmars sömn. Det jag här kallar den stora tröttheten är för mig det som händer när jag under några nätter sover sämre än vanligt eller färre timmar, kombinerat med att jag gör en större prestation av något slag som kräver mycket av mig och som efteråt, när jag känner att det gick vägen och att jag kan slappna av, efterlämnar det den här tröttheten.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvära kast från helg till vardag, från land till stad

Idag är det tisdag fast måndag liksom. Är du också snurrig efter långhelgen? Jag känner mig inte alls med. Att jag så sent som igår morse skrotade runt i underställ för att sedan sitta ute i skalplagg och grilla lunch över öppen eld känns helt avlägset när jag idag "snajsar" runt i kavaj. Jag körde ner till Stockholm igår kväll och kom fram till lägenheten på Telefonplan lagom till midnatt, för att jobba här den här veckan. En vända till Finland ska också hinnas med innan det blir helg och det är dags för den där halvmaran du vet. Min syster frågade i helgen om det verkligen var så smart att springa den när jag är så, med mina mått mätt, otränad. Det är det kanske inte men vad sjutton, har jag betalat för´t så nog ska jag se till att få valuta för pengarna tänker jag.
Sedan har vi det här med aprilvädret. Jag tycker att efter påsk så är det officiellt vår, så ungefär så tänkte jag när jag packade resväskan och drog söderut. Det gick fel redan när jag närmade mig Uppsala i n…

Kickar igång cykelsäsongen 2017

Dåligt flås och trött i baksida lår, det skulle kunna vara en bra sammanfattning av gårdagens cykling. Härligt och förfärligt, en helt annan. Härligt som i att solen sken och vinden var i det närmsta stilla, men också den typiskt våriga doften på sina ställen. Det som göms i snö och det där du vet. Det luktar som en blandning av lera och hundbajs både här och där. Jag överdriver förstås när jag använder ordet förfärligt, men det rimmade på härligt så det kom liksom ut lite av sig självt.

Nu lät jag kanske lite negativ i min beskrivning av träningen men på det stora hela så var det faktiskt ett grymt gött pass! Det känns bra att ha kommit igång med cyklingen, om denna enda gång i cykelkläder verkligen räknas som att vara igång, men ändå. Det märktes tydligt att jag är ovan. Jag var fortfarande rätt öm i sittbenen efter cykelpendlingen på måndagen, alltså sex dagar senare, men det var mest i början som jag tänkte på det. Jag tog det lugnt, har fortfarande lite sviter i luftrören även om…

Freaking friyeey!

Ofta rusar mina veckor på och jag hinner knappt förstå att det är fredag förrän jag är mitt inne i den. Fredagsfeeling vaddå liksom? Eftersom jag sällan hängt med på att det blivit fredag så har jag definitivt sällan fått några fredagskänslor. Därför har jag bestämt mig för att jag just idag, när jag faktiskt råkar ha väldigt bra koll på vilken dag det är, ska passa på att fira fredag hela dagen. Alltså jag ska såklart jobba, men jag tänker försöka mig på att vara mer medveten liksom. Ähhh, nu blev det flummigt känner jag och svårförklarat, men va sjutton. Det är inte alltid så lätt att hitta orden.

5 saker som jag ska göra idag!Jobba! Har bland annat två möten som jag ser fram emot. Träna! Borde cykla men det ser kallt ut. Kanske springer en vända i stället. Det är inte så noga för mig exakt vad det blir, bara att det blir någon form av motion. Äta gott! Har pizzarester i lunchlådan och i kväll lutar det åt bland annat rödbetor och chevre.Försöka vänja mig vid åsynen av mina neonoran…