MAT OCH TRÄNING – HUR TÄNKER JAG OM DET?
Jag gillar god mat och träning som gör gott. Min filosofi är att jag ska röra på kroppen och jag ska äta gott. Jag äter bara saker som jag på riktigt gillar, om det nu inte är så att jag blir bjuden på något jag råkar ogilla, då försöker jag såklart äta upp av ren artighet.
Grunden i min mat-filosofi ser ut ungefär såhär:
* Det ska vara gott
* Det ska gå relativt snabbt att tillaga (jag gillar inte att laga mat men gillar att äta)
* Det får gärna vara färgrikt
* Jag vill ha grönsaker, bär eller frukt till varje måltid
* Ekologiskt och närodlat får det gärna vara förstås
* Det ska vara energirikt (jag äter hellre mindre mängd och blir mätt, än sväller upp i magen men är hungrig snart igen)
* Vardag på vardag och fest på helgen ("mat-regel" som jag uppfostrats med och gillar)
* Fredagsoxe är en bra grej
MAT OCH TRÄNING
Men nu var det ju mat och träning det här skulle handla om. Jag tränar inte för att äta, men äter inte heller för att träna. Sedan jag fick bukt med min blodsockerproblematik som jag hade när jag var yngre så behöver jag sällan tänka så mycket på det där med ätandet varken i vardagen eller kopplat till träning utan kroppen sköter det rätt bra själv. Har jag tränat hårt eller länge blir jag hungrigare och tar större portioner. Har jag inte rört mig på några dagar blir jag mindre hungrig. När jag ska ha mens (som just nu) är magsäcken som ett stort hål, så då äter jag också mera. Jag bara gör som kroppen säger. Det fungerar bra för mig. Hallelulja säger jag bara! Jag minns tiderna när jag var tvungen att räkna timmar och planera målen för att inte riskera blodsockerfall, illamående och i värsta fall svimning.
Jag gillar långdistansträning, att vara ute långt och länge. Det gäller egentligen både när jag cyklar och när jag springer, även om jag de senaste åren inte sprungit så mycket. På de riktigt långa passen brukar jag ha med mig lite nötter eller mandlar som jag tuggar i mig när jag känner för det. Kanske någon chokladbit. Om det närmar sig tävling kan jag "träna på att äta", det vill säga äta efter ett schema som jag tror att jag ska ha på loppet. Det kan exempelvis vara att tugga lite en gång i timmen, beroende på hur långt lopp det är.
MAT OCH TÄVLING
Jag har både sprungit och cyklat långt på tävling de senaste åren utan att krångla till det så mycket med käket innan, under eller efter. Jag brukar dricka vatten och resorb under loppen och om det är varmt tillsätter jag vanligt salt i vattnet också. Att äta tycker jag kan vara svårt på tävling om det är lite högre intensitet men en saltgurka får gärna slinka ner om det serveras längs banan. Jag har ofta med nötter, mandlar eller en "nöd-bar" men äter sällan mer än möjligen nån tugga. Efteråt är det smaskens med en kall cola. Det gäller bara att inte dricka för mycket för fort för då kommer den upp igen... När nervsystemet har lugnat ner sig lite äter jag gärna fredagsoxen även om det råkar på att vara en annan dag. (Dagen efter brukar min kropp också kräva en klart större mat-ranson). Tävlingsdag är alltid festdag! För övrigt kan jag ha festdagar när som helst annars också. Det där med vardag och fest är mer en grundinställning, det är inte en regel som jag slaviskt följer.
Jag gillar keep it simple! Det gäller både träning, mat och livet i övrigt. Det passar mig som motionär bäst, och det var ju det bloggrubriken syftade på, hur JAG tänker om mat och träning.
2015 var året jag provade chiapudding och mitt inbyggda motstånd till trots fastnade. Jag vill ha min näringsrik så jag gör den på grädde. Mandelmjölk eller vanlig mjölk står jag mig dåligt på
Ett av mina favorittillbehör är grönkål som jag fräser upp lite försiktigt i olivolja och strösslar flingsalt på
Äta gott var det ja! Här ett exempel på julgodis. Jul är förstås fest i min filosofi
__________________________________________________________
Den här bloggrubriken har jag snott. Läs inlägget som inspirerade mig hos Helena
Det var den inledningen jag fastnade för och känner att jag verkligen kan skriva under på (med undantag för att jag faktiskt är utbildad kostrådgivare, men det ligger långt bak i tiden). Jag delar gärna med mig om hur jag tänker kring mat, men precis som att vi alla behöver hitta vårt eget sätt att tänka och träna så tycker jag att detsamma gäller för hur vi äter. Det finns inte bara ett sätt som funkar för alla.
Grunden i min mat-filosofi ser ut ungefär såhär:
* Det ska vara gott
* Det ska gå relativt snabbt att tillaga (jag gillar inte att laga mat men gillar att äta)
* Det får gärna vara färgrikt
* Jag vill ha grönsaker, bär eller frukt till varje måltid
* Ekologiskt och närodlat får det gärna vara förstås
* Det ska vara energirikt (jag äter hellre mindre mängd och blir mätt, än sväller upp i magen men är hungrig snart igen)
* Vardag på vardag och fest på helgen ("mat-regel" som jag uppfostrats med och gillar)
* Fredagsoxe är en bra grej
MAT OCH TRÄNING
Men nu var det ju mat och träning det här skulle handla om. Jag tränar inte för att äta, men äter inte heller för att träna. Sedan jag fick bukt med min blodsockerproblematik som jag hade när jag var yngre så behöver jag sällan tänka så mycket på det där med ätandet varken i vardagen eller kopplat till träning utan kroppen sköter det rätt bra själv. Har jag tränat hårt eller länge blir jag hungrigare och tar större portioner. Har jag inte rört mig på några dagar blir jag mindre hungrig. När jag ska ha mens (som just nu) är magsäcken som ett stort hål, så då äter jag också mera. Jag bara gör som kroppen säger. Det fungerar bra för mig. Hallelulja säger jag bara! Jag minns tiderna när jag var tvungen att räkna timmar och planera målen för att inte riskera blodsockerfall, illamående och i värsta fall svimning.
Jag gillar långdistansträning, att vara ute långt och länge. Det gäller egentligen både när jag cyklar och när jag springer, även om jag de senaste åren inte sprungit så mycket. På de riktigt långa passen brukar jag ha med mig lite nötter eller mandlar som jag tuggar i mig när jag känner för det. Kanske någon chokladbit. Om det närmar sig tävling kan jag "träna på att äta", det vill säga äta efter ett schema som jag tror att jag ska ha på loppet. Det kan exempelvis vara att tugga lite en gång i timmen, beroende på hur långt lopp det är.
MAT OCH TÄVLING
Jag har både sprungit och cyklat långt på tävling de senaste åren utan att krångla till det så mycket med käket innan, under eller efter. Jag brukar dricka vatten och resorb under loppen och om det är varmt tillsätter jag vanligt salt i vattnet också. Att äta tycker jag kan vara svårt på tävling om det är lite högre intensitet men en saltgurka får gärna slinka ner om det serveras längs banan. Jag har ofta med nötter, mandlar eller en "nöd-bar" men äter sällan mer än möjligen nån tugga. Efteråt är det smaskens med en kall cola. Det gäller bara att inte dricka för mycket för fort för då kommer den upp igen... När nervsystemet har lugnat ner sig lite äter jag gärna fredagsoxen även om det råkar på att vara en annan dag. (Dagen efter brukar min kropp också kräva en klart större mat-ranson). Tävlingsdag är alltid festdag! För övrigt kan jag ha festdagar när som helst annars också. Det där med vardag och fest är mer en grundinställning, det är inte en regel som jag slaviskt följer.
Jag gillar keep it simple! Det gäller både träning, mat och livet i övrigt. Det passar mig som motionär bäst, och det var ju det bloggrubriken syftade på, hur JAG tänker om mat och träning.
2015 var året jag provade chiapudding och mitt inbyggda motstånd till trots fastnade. Jag vill ha min näringsrik så jag gör den på grädde. Mandelmjölk eller vanlig mjölk står jag mig dåligt på
Ett av mina favorittillbehör är grönkål som jag fräser upp lite försiktigt i olivolja och strösslar flingsalt på
Äta gott var det ja! Här ett exempel på julgodis. Jul är förstås fest i min filosofi
__________________________________________________________
Den här bloggrubriken har jag snott. Läs inlägget som inspirerade mig hos Helena
"Veckans tema i hälsobloggsnätverket handlar om mat i samband med träning. Ett ämne som jag inte så ofta berör i bloggen. Mest för att jag inte är kostrådgivare, inte har kunskaper som gör att jag kan ge några råd till dig som läser. Vi är alla olika, har olika mål med vår träning och våra tankar kring vad som är bra och inte".
Det var den inledningen jag fastnade för och känner att jag verkligen kan skriva under på (med undantag för att jag faktiskt är utbildad kostrådgivare, men det ligger långt bak i tiden). Jag delar gärna med mig om hur jag tänker kring mat, men precis som att vi alla behöver hitta vårt eget sätt att tänka och träna så tycker jag att detsamma gäller för hur vi äter. Det finns inte bara ett sätt som funkar för alla.
Kommentarer