SMARTA MÅL
Bloggen får i år en tydligare koppling mellan fysisk och psykisk hälsa som många gånger hänger ihop, det ena ger det andra så att säga. Att jobba med målsättningar är ett sätt att jobba med sin psykiska hälsa eftersom det för de allra flesta människor är bra att ha en riktning i livet. Sedan kan en jobba med målsättningar på många olika plan och nivåer. Det går att göra på jobbet, i hemmet, för träningen, sin personliga utveckling eller varför inte sina relationer och en kan göra det enkelt eller mer djuplodande och komplext. Idag tänkte jag därför skriva lite om det här med att jobba med målsättningar.
Jag jobbar mycket med mål i jobbet på olika sätt och då är det både långsiktiga mål och kortsiktiga som följs upp med en viss periodisering. Privat har jag jobbat mer eller mindre aktivt med mål på olika plan i många år. Ibland som rena önskelistor, där jag tecknat ned drömmar inför året, och sedan har jag inte tittat på listan förrän året är slut. Jag har alltså inte haft varken delmål eller någon regelbunden uppföljning. Punkterna på listan har mer fått leva sitt eget liv någonstans i bakhuvudet under året och oväntat många gånger har jag kunnat pricka av många saker när året gått. Det är ett sätt att jobba med mål i lightversion och ett bra sätt att börja hitta riktningen på sitt eget liv. När det gäller träningen har jag i perioder varit väldigt fokuserad och tecknat ned både mål och strategier för hur jag ska ta mig dit.
Ett sätt att jobba med mål eller riktning är att använda SMART-modellen som du kanske har hört eller läst om förut? Det finns lite olika definitioner på den och jag använder en variant där jag lagt in ett extra A för att fånga upp två varianter av A-beskrivningen som används i ursprungsmodellen.
Jag tänker att jag vill sträva efter mål som är SMARTA:
Specifika - Att ett mål är specifikt innebär att det är väldigt exakt och inte ska kunna misstolkas. För att ta ett exempel så skulle ett ospecifikt mål för mig kunna vara att jag ”ska träna varje månad”. Om jag inte tränade idag och bara har en ambition om att röra på mig en enda gång i månaden så skulle det vara specifikt, medan för min del skulle ett motsvarande specifikt mål kunna vara ”träna minst 12 gånger varje månad”.
Mätbara - När målet är specifikt så är det också lättare att mäta om jag har uppfyllt målet eller inte. Om en har satt ett mål om att vara vältränad så är det bra om en specificerar vad vältränad innebär just för en själv och ändra formuleringen på målet, annars är det svårt att mäta måluppfyllelsen.
Attraktiva - Jag tycker att det är viktigt att verkligen tänka igenom om målet är något just jag verkligen vill uppnå. Är det verkligen viktigt för mig att träna minst 12 gånger på en månad så är målet attraktivt för mig. Då är det lättare att ha motivation att jobba för detta. Är det "nån annan" som tycker att jag borde träna 12 gånger så är det egentligen inte attraktivt för mig.
Realistiska - Mål ska vara utmanande, men de ska också vara realistiska. Du ska kunna uppnå dem om du jobbar för det. Jag personligen kan medvetet sätta riktigt tuffa mål för jag är en sån som behöver sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna. Jag blir inte knäckt av att inte riktigt nå hela vägen fram. Jag kan därför sätta en A, B och C-nivå på mina mål där C är fullt realistiskt men där A fortfarande är möjligt men bara om jag verkligen anstränger mig. Om du vet med dig att du blir nedstämd av att inte nå hela vägen fram så välj i stället den andra vägen, det vill säga att sätta målet på en lite lägre nivå så att chansen är större att du når hela vägen fram och kan klappa dig själv på axeln.
Tidsbestämt - När en sätter upp mål så är det bra att ha tydliga start- och slutdatum. När ska målet vara uppfyllt och när ska du göra utvärderingen. Du kan också sätta tidsbestämda delmål om ditt målarbete sträcker sig över en längre tid. Då kan du enkelt se om du är på rätt väg eller om du behöver göra några justeringar.
Accepterade - I min modell så betyder det sista A:et acceptans, inte bara att målet ska vara attraktivt och därmed accepterat av mig, utan för att en ska ha bästa förutsättningar att lyckas uppnå sitt mål så är det kanon om den närmsta omgivningen förstår och accepterar vad jag vill göra och hur jag har tänkt göra det. Om vi tittar på exemplet ovan med målsättningen att träna minst 12 gånger per månad, vilket innebär 2-3 gånger i veckan, så innebär det för en som inte tränar idag att tid måste tas från något annat. Om jag har familj med man och barn så behöver jag alltså prioritera tid för träning. Detta kan komma att påverka familjen varför det underlättar om de är med på att detta är viktigt för mig och stöttar mig i det här.
Om du inte har jobbat med målformuleringar förut så testa gärna men kom i håg att du inte behöver göra det så svårt. Jag tycker att "önskeliste-modellen" som jag skrev om inledningsvis är ett riktigt bra första steg för att staka ut en riktning. När du gjort en sådan lista kan du antingen nöja dig så eller så formulerar du SMARTA mål som passar in för att ta dig till ditt önskade läge. Lycka till!
Jag jobbar mycket med mål i jobbet på olika sätt och då är det både långsiktiga mål och kortsiktiga som följs upp med en viss periodisering. Privat har jag jobbat mer eller mindre aktivt med mål på olika plan i många år. Ibland som rena önskelistor, där jag tecknat ned drömmar inför året, och sedan har jag inte tittat på listan förrän året är slut. Jag har alltså inte haft varken delmål eller någon regelbunden uppföljning. Punkterna på listan har mer fått leva sitt eget liv någonstans i bakhuvudet under året och oväntat många gånger har jag kunnat pricka av många saker när året gått. Det är ett sätt att jobba med mål i lightversion och ett bra sätt att börja hitta riktningen på sitt eget liv. När det gäller träningen har jag i perioder varit väldigt fokuserad och tecknat ned både mål och strategier för hur jag ska ta mig dit.
Ett sätt att jobba med mål eller riktning är att använda SMART-modellen som du kanske har hört eller läst om förut? Det finns lite olika definitioner på den och jag använder en variant där jag lagt in ett extra A för att fånga upp två varianter av A-beskrivningen som används i ursprungsmodellen.
Jag tänker att jag vill sträva efter mål som är SMARTA:
Specifika - Att ett mål är specifikt innebär att det är väldigt exakt och inte ska kunna misstolkas. För att ta ett exempel så skulle ett ospecifikt mål för mig kunna vara att jag ”ska träna varje månad”. Om jag inte tränade idag och bara har en ambition om att röra på mig en enda gång i månaden så skulle det vara specifikt, medan för min del skulle ett motsvarande specifikt mål kunna vara ”träna minst 12 gånger varje månad”.
Mätbara - När målet är specifikt så är det också lättare att mäta om jag har uppfyllt målet eller inte. Om en har satt ett mål om att vara vältränad så är det bra om en specificerar vad vältränad innebär just för en själv och ändra formuleringen på målet, annars är det svårt att mäta måluppfyllelsen.
Attraktiva - Jag tycker att det är viktigt att verkligen tänka igenom om målet är något just jag verkligen vill uppnå. Är det verkligen viktigt för mig att träna minst 12 gånger på en månad så är målet attraktivt för mig. Då är det lättare att ha motivation att jobba för detta. Är det "nån annan" som tycker att jag borde träna 12 gånger så är det egentligen inte attraktivt för mig.
Realistiska - Mål ska vara utmanande, men de ska också vara realistiska. Du ska kunna uppnå dem om du jobbar för det. Jag personligen kan medvetet sätta riktigt tuffa mål för jag är en sån som behöver sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna. Jag blir inte knäckt av att inte riktigt nå hela vägen fram. Jag kan därför sätta en A, B och C-nivå på mina mål där C är fullt realistiskt men där A fortfarande är möjligt men bara om jag verkligen anstränger mig. Om du vet med dig att du blir nedstämd av att inte nå hela vägen fram så välj i stället den andra vägen, det vill säga att sätta målet på en lite lägre nivå så att chansen är större att du når hela vägen fram och kan klappa dig själv på axeln.
Tidsbestämt - När en sätter upp mål så är det bra att ha tydliga start- och slutdatum. När ska målet vara uppfyllt och när ska du göra utvärderingen. Du kan också sätta tidsbestämda delmål om ditt målarbete sträcker sig över en längre tid. Då kan du enkelt se om du är på rätt väg eller om du behöver göra några justeringar.
Accepterade - I min modell så betyder det sista A:et acceptans, inte bara att målet ska vara attraktivt och därmed accepterat av mig, utan för att en ska ha bästa förutsättningar att lyckas uppnå sitt mål så är det kanon om den närmsta omgivningen förstår och accepterar vad jag vill göra och hur jag har tänkt göra det. Om vi tittar på exemplet ovan med målsättningen att träna minst 12 gånger per månad, vilket innebär 2-3 gånger i veckan, så innebär det för en som inte tränar idag att tid måste tas från något annat. Om jag har familj med man och barn så behöver jag alltså prioritera tid för träning. Detta kan komma att påverka familjen varför det underlättar om de är med på att detta är viktigt för mig och stöttar mig i det här.
Om du inte har jobbat med målformuleringar förut så testa gärna men kom i håg att du inte behöver göra det så svårt. Jag tycker att "önskeliste-modellen" som jag skrev om inledningsvis är ett riktigt bra första steg för att staka ut en riktning. När du gjort en sådan lista kan du antingen nöja dig så eller så formulerar du SMARTA mål som passar in för att ta dig till ditt önskade läge. Lycka till!
Kommentarer