FINFIN DAG I SKIDSPÅRET

Med tejpade fötter, i ett försök att skydda hälarna som bara delvis återhämtat sig från den klassiska skidåkningen förra helgen, begav jag mig upp till Spikbodarna. Med mig hade jag både min klassiska och min skejtutrustning. Planen var att köra klassiskt så länge hälarna tillät och sedan gå över till skejt tills jag fått ihop 15 kilometer.

Jag gav mig ut på spåret som är skyltat som 2,5 kilometer fast i verkligheten snarare mäter 2,2. Ni vet det som jag åkte med Nilas för några veckor sedan. Det är i princip helt platt vilket jag tänkte skulle påfresta hälarna lite mindre än femman som har lite mer motlut framförallt i början. Att jag sedan på många sätt kan vara rätt lat av mig kan också ha påverkat spårvalet. Visst kände jag av skavet men aldrig såsom förra helgen så jag rev av fyra varv och hade förmodligen kunnat fortsätta. Men då gick jag istället och bytte till torra vantar, andra pjäxor och skidor. Sedan ut och harvade på i ytterligare 3 varv. Det känns verkligen som att flyga fram i skejt i jämförelse. Jag har stor utvecklingspotential i min klassiska åkning om en säger så.

Vädret visade sig från sin bästa sida. Runt nollgradigt och sol vilket lockat många åkare till spåret och utanför där det tändes brasor och fikades både här och där. I lurarna hade jag för dagen Colting och avsnittet med Björn Andersson. Wow säger jag bara! Vilken kapacitet den killen verkar ha haft alltså. Lite irriterande dock med människor som helt uppenbart är grymma men som förminskar sig själva precis hela tiden. Ödmjukhet är bra men när det slår över blir det jobbigt. Det här var precis på gränsen. Sedan lyssnade jag även på Ann-Sofi Forsmarks nya podd, Health for wealth. Det känns helt rätt då vi på jobbet i år ska jobba med temat Hälsosamma arbetsplatser och jag behöver inspiration och verktyg för detta. Summa summarum, en riktig myslördag helt enkelt och en finfin dag för min del i spåret.

LÄS OCKSÅ: "Fluur-väär" (om när jag drog på mig skavsåren förra helgen)