LÄNGDISHELG

Min karl hade bestämt sig för att cykla de nästan 8 milen över Hara och Oviken till Brånan i fredags kväll, så jag packade bilen med skidor och grejor någon timme senare och tuffade efter. Gårdagen spenderades förvisso vid skidspåret men vi åkte inte. I stället hejade vi på de som åkte någon av distanserna på ICA-loppet, 45, 17 eller 6,5 kilometer.

Idag kom vi ut själva. Plusgrader, lite blåsigt och supertrög snö men nu såhär i efterhand vill jag ändå skriva att det var bra ändå. Men om jag ska vara ärlig tyckte jag det inte just där och just då. Tvärtom var jag tokless efter första varvet och klart redo att packa in i bilen och åka hem igen. L var förstås inte på samma nivå och skulle ändå han åka mera kunde väl lika gärna jag göra det också. Då hade skejtbädden töat ihop lite lite till så jag upplevde snön något mindre trög. 9 kilometer för min del medan sambon tog ytterligare ett varv. Vi skojade om att det inte var någon bra dag att ta med nybörjare till spåret. De skulle inte fastna för skidåkning, däremot skulle deras skidor fastna i snön. Det är svårt att beskriva men jag gled inte ens i de små utförslöporna på spåret utan fick skejta med stavtag även nedåt, då förstår ni ungefär hur trögt det var. Men all träning är bra träning så nu är jag glad och nöjd ändå.

LÄS OCKSÅ: Vintersporthelg

Kommentarer

Populära inlägg