MIN SVAGA LÄNK OCH LITE CYKELLYCKA PÅ DET

Äntligen var det dags för lite cykel igen. Med två veckor sedan sist kände jag mig väl inte precis i bästa cykelform men bara att få komma ut och röra på sig är vinst för mig. Längdskidor som igår eller på cykel som idag är tacksamma motionsformer på det sättet att en kan vara ute under ganska lång tid utan att vara supervältränad.

Jag tickade in drygt 90 minuter friskluft på kontot idag i närmare tio minusgrader, lite vind och lite snö. Det kanske låter otrevligt men det var det absolut inte. Tvärtom visade det sig att jag lyckats med konststycket att klä på mig alldeles lagom. Jag frös lite på näsan i början, precis där glasögonen ligger an mot näsroten, men det gick över efter en stund. Alla promenadare tittade konstigt på mig, de tyckte säkert att jag var lite halvknäpp som cyklade i det vädret, men om de bara visste hur härligt jag hade det.

I lurarna för dagen hade jag Styrkebyrån med dubbelavsnittet om bålen. Passade med tanken på att bålen alltid varit och fortfarande är min absolut svagaste länk i kroppen. Har ni tänkt på att jag ibland nästan ser gravid ut på bilder? Sällan när jag tränar för då är jag helt okej på att hålla aktiveringen, men däremot i vardagen. Galet svankig, vilket kommer av min kotglidning i grunden, men där jag också "tappar" kontakten med bålmusklerna och magen putar rejält. Jag vet om det och har länge haft en ambition om att ta tag i det men det har liksom inte blivit av.

Kommentarer

Populära inlägg