Nyfikenturer

Ibland fastnar jag i tankar om att om en ska cykla så måste en cykla långt. Att om en inte har så mycket tid så kan en lika gärna låta cykeln stå. Men inget kan väl egentligen vara mer fel? Det beror väl förstås på vad en har för mål med sin cykling men generellt sett så är ju inte tramptagen förgäves.

Jag har varit ute på ett par sådana här lite kortare vändor i skogen nära hemma. Jag kallar dem nyfikenturer. Jag upptäcker omgivningen på två hjul kan en säga. Det kan absolut bli lite puls eftersom det finns en del uppförsbackar här, men mitt fokus är inte att träna och ta ut mig utan att hitta fina stigar att cykla på och få lite koll på mitt närområde.

Sedan är det kanske mitt nya sätt att göra ingenting fastän ändå göra? Jag kopplar av på ett väldigt bra sätt när jag är ute i skogen, även om jag inte sitter stilla på en stubbe eller en sten, som jag skrev om i morse.  Skogen gör mig lugn.


Kommentarer

Populära inlägg