Fortsätt till huvudinnehåll

Mot Tjejmilen 2016, en annorlunda tränings- och tävlingssommar

Efter lång avvaktan så slog jag idag till och anmälde mig till årets upplaga av Tjejmilen. Loppet går av stapeln i september och jag har således ganska exakt två månader till med löpträning.


Eller träning och träning, det är lite där skon klämmer och en av anledningarna till att jag väntat så länge med att anmäla mig, jag har svårt att kalla det jag gör för träning. Absolut, intervallpasset med Emma som vi kör en gång i veckan, det kvalar in där även om jag inte kör för fullt. Men i övrigt, nja. Och grejer är att det är helt enligt plan. De två sista åren har jag springit sönder mig. På hösten 2014 ville jag så gärna förbättra min miltid så efter Tjejmilen körde jag även Hässelbyloppet och Tunnel Run. Det sista loppet sprang jag igenom bara för att få vara med om upplevelsen trots att jag hade haft ont egentligen under flera månader. Sedan väntande en vinter nästan helt utan löpning.

En skulle kunna tro att jag lärde mig något av det, men återigen nja. När jag efter Cykelvasan 2015 kände av mitt bråkiga vänsterben så avstod jag inte att springa Vasastafetten bara en vecka efteråt, för har jag lovat så har jag lovat. Det gick bra i ungefär två kilometer tills det smällde till i hälsenan. Sedan fick jag återigen avstå löpning under många månader framöver.

Nu är det 2016 och en kan tycka att jag nu borde vara klokare. Jag vet såklart vad som är rätt och fel och jag vet exakt hur jag skulle råda andra i min situation att göra. Det vill säga att ta det lugnt och bygga upp kroppen för löpning lugnt och försiktigt. Egentligen borde jag ge kroppen lika lång tid för att komma tillbaka i gammalt gott slag som den har varit ifrån det. Så för att komma till den nivå jag var för snart två år sedan så ska jag alltså ge det... just det, två år!!! Suck.

Min kamp just nu är alltså inte att träna mer för att bli snabbare utan min utmaning är att hålla mig till planen och springa två gånger i veckan. Egentligen varken mer eller mindre. Ett intervallpass och ett valfritt pass men helst i lugnt tempo och/eller i skonsam terräng.Jag håller igen en del även på intervallpassen ibland om jag känner av något i vänsterbenet.

Att jag anmäler mig till ett lopp sätter hela den här uppbyggnadsplanen i gungning för jag vet exakt hur jag fungerar. Jag har så svårt att acceptera att jag ska stå på en startlinje utan att vara mitt bästa jag, så jag smyger liksom in fler träningspass när det närmar sig bara för att jag så gärna vill. De flesta vet att viljan kan försätta berg och absolut, pannbenet är en av mina starkaste sidor men också en av mina svagheter.

Det är lurigt att vara allroundtränad. Hade jag inte cyklat också så hade min kondis inte pallat att springa så långt. Nu gör den ju det och då är det lätt att springa både tuffare och längre än leder, muskler och ligament är uppbyggda för att klara av. Min utmaning är att ha tålamod, låta uppbyggnaden ta tid och tänka att 2016 bara är ett mellanår. Ett år där den stora målsättningen är att vara smärt- och skadefri. 

Den stora frågan är alltså, är Sara version 2016 lite smartare? Häng kvar här så får du svaret. Efter Tjejmilen i september har vi facit

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvära kast från helg till vardag, från land till stad

Idag är det tisdag fast måndag liksom. Är du också snurrig efter långhelgen? Jag känner mig inte alls med. Att jag så sent som igår morse skrotade runt i underställ för att sedan sitta ute i skalplagg och grilla lunch över öppen eld känns helt avlägset när jag idag "snajsar" runt i kavaj. Jag körde ner till Stockholm igår kväll och kom fram till lägenheten på Telefonplan lagom till midnatt, för att jobba här den här veckan. En vända till Finland ska också hinnas med innan det blir helg och det är dags för den där halvmaran du vet. Min syster frågade i helgen om det verkligen var så smart att springa den när jag är så, med mina mått mätt, otränad. Det är det kanske inte men vad sjutton, har jag betalat för´t så nog ska jag se till att få valuta för pengarna tänker jag.
Sedan har vi det här med aprilvädret. Jag tycker att efter påsk så är det officiellt vår, så ungefär så tänkte jag när jag packade resväskan och drog söderut. Det gick fel redan när jag närmade mig Uppsala i n…

Kickar igång cykelsäsongen 2017

Dåligt flås och trött i baksida lår, det skulle kunna vara en bra sammanfattning av gårdagens cykling. Härligt och förfärligt, en helt annan. Härligt som i att solen sken och vinden var i det närmsta stilla, men också den typiskt våriga doften på sina ställen. Det som göms i snö och det där du vet. Det luktar som en blandning av lera och hundbajs både här och där. Jag överdriver förstås när jag använder ordet förfärligt, men det rimmade på härligt så det kom liksom ut lite av sig självt.

Nu lät jag kanske lite negativ i min beskrivning av träningen men på det stora hela så var det faktiskt ett grymt gött pass! Det känns bra att ha kommit igång med cyklingen, om denna enda gång i cykelkläder verkligen räknas som att vara igång, men ändå. Det märktes tydligt att jag är ovan. Jag var fortfarande rätt öm i sittbenen efter cykelpendlingen på måndagen, alltså sex dagar senare, men det var mest i början som jag tänkte på det. Jag tog det lugnt, har fortfarande lite sviter i luftrören även om…

Freaking friyeey!

Ofta rusar mina veckor på och jag hinner knappt förstå att det är fredag förrän jag är mitt inne i den. Fredagsfeeling vaddå liksom? Eftersom jag sällan hängt med på att det blivit fredag så har jag definitivt sällan fått några fredagskänslor. Därför har jag bestämt mig för att jag just idag, när jag faktiskt råkar ha väldigt bra koll på vilken dag det är, ska passa på att fira fredag hela dagen. Alltså jag ska såklart jobba, men jag tänker försöka mig på att vara mer medveten liksom. Ähhh, nu blev det flummigt känner jag och svårförklarat, men va sjutton. Det är inte alltid så lätt att hitta orden.

5 saker som jag ska göra idag!Jobba! Har bland annat två möten som jag ser fram emot. Träna! Borde cykla men det ser kallt ut. Kanske springer en vända i stället. Det är inte så noga för mig exakt vad det blir, bara att det blir någon form av motion. Äta gott! Har pizzarester i lunchlådan och i kväll lutar det åt bland annat rödbetor och chevre.Försöka vänja mig vid åsynen av mina neonoran…