Trött i kroppen

Jag ska tydligen snart åka Stafettvasan med ett gött gäng från jobbet. På fredag faktiskt. Om sex dagar alltså. Att jag inte gått på skidor sedan den 7 januari känns ju lite sisådär och jag har förstås hundra ursäkter till varför det blivit så. Som exempelvis den här vinterns brist på snö. Fast okej, det finns konstsnöspår inne i stan. Mitt rätt tuffa jobbtempo på slutet och den sista tidens många resor, fast jag har ju varit hemma alla helger i år utom två... Ja du hör ju. Det är inga ursäkter som håller. Jag hade kunnat göra annorlunda om jag hade prioriterat. 

Jag vet att jag låter lite bitter nu och det blir inte mycket bättre även fast jag idag i varje fall tog mig ut. Dagens pass går nämligen inte till historien som ett av mina mest lyckade. Om det beror på att jag inte åkt skidor på nästan två månader, gårdagens tunga styrkepass med massor av marklyft och dips, eller den senaste tidens späckade arbetsschema, det låter jag vara osagt. Nu var det ändå en riktigt fin dag. Det var sol, Charlotte Kalla hade precis innan tagit VM-brons i Lahti och jag fick komma ut i friska luften. Nu gäller det att ladda om mentalt och kriga i spåret på fredag, då hoppas jag att jag har både kropp och knopp med mig och gärna vädret också!