Var är mina starka cykelben?

Det har varit sparsamt med cykliga inlägg i bloggen i år och lika sparsamt har det varit med träning på två hjul. Det grämer mig lite. Den här helgen hade jag velat vara nere på Lidingö och köra mtb-loppet där men cykelformen känns långt borta. Av förklarliga skäl. Jag har haft mera fokus på löpningen även om min ambition egentligen är att få till två pass av varje under en vecka. När livet har kommit emellan mig och motionen så är det cyklingen som har fått stryka på foten. Löpningen är liksom enklare och mer tidseffektiv.

Den utebliva cykelträningen blev jag ruskigt medveten om igår. Jag är ingen raket så några snabba ben har jag sällan upplevt, däremot brukar de vara starka. Det var de definitivt inte igår. Jag genomförde ändå mina två planerade tramptimmar utan att vara sopslut efteråt, men visst känns det att jag behöver trampa oftare. L ska tävla i Uppsala till helgen och jag har några gånger snuddat vid tanken på att efteranmäla mig, men efter igår har jag tappat lite av intresset för det faktiskt.

Foto: Lars Magnusson