Fortsätt till huvudinnehåll

Cypakutsi 2017 eller historien om när L kom på pallen men aldrig fick kliva upp på den

Igår var det äntligen dags för årets upplaga av Cypakutsi´n, multisporttävlingen vars namn är lika märkligt som solklart (när en väl fattat hur det hänger ihop alltså)! Arrangemanget firande 22 år, ja i den lilla Jämtländska byn Skålan har byborna och grannbyborna och så småningom inresta från alla möjliga håll ägnat sig åt multisport länge. Det är ganska häftigt tycker jag. 

Cypakutsi är samlingsnamnet för tävlingens alla grenar och är sammansatt av de första bokstäverna i dem - CYkla - PAddla - KUTa (= springa på jämtska) - SImma. Solklart, eller hur?! Grenarna är superkorta, vilket gör att i princip vem som helst kan vara med, och det är nog det som är grundtanken från början. Antingen bildar en ett lag om fem personer (paddlingen görs då av 2 st medan övriga grenar görs en och en) och kör i stafetten, eller så kan en köra alla grenar själv i den individuella starten. Det finns dessutom ett lopp för kids också som går drygt en timme innan vuxenloppen.


Trots att tävlingen har så många år på nacken, går av stapeln i en by nästgårds min hemby och jag har varit med på diverse motionslopp sedan jag var i 8-årsåldern, så har jag själv aldrig deltagit på Cypakutsi. Mycket märkligt egentligen. Nu råkade jag slänga ur mig i går att jag banne mig ska vara med nästa år, så ni kan väl påminna mig om att jag sagt det kanske ifall jag förtränger det...?! Hur som helst så tävlade min kille för andra året i rad. Förra året fick han se sig snuvad på pallplatsen då han slutade fyra så till i år hade han siktet inställt på att klättra lite. Jag hade uppdraget som "stötteapparat" vilket alltid är lite nervöst. Vi kom hemifrån i hyfsat bra tid utifrån hur jag hade planerat men sedan måste jag ha drabbats av tävlingsnerver eller något då jag snurrade ihop det alldeles i huvudet. Vi stod i kanotdepån och hade placerat ut kajaken där. L bytte om till cykelkläder för att påbörja uppvärmningen med att cykla in till start- och målplatsen. Då får jag för mig att det är jättestressigt och bara trekvart kvar till start, fastän det i själva verket var EN TIMME och trekvart kvar... Tur att L hade koll på läget och informerade mig. Han kunde värma upp ordentligt både på cykel och löpning, såhär med facit i hand hade han ju faktiskt kunnat paddla i 10-15 minuter också för att "känna lite på vattnet". Det kan bli en grej att ta med sig till nästa år.

Tävlingsdistanserna är riktigt korta, det här är förmodligen en av de allra kortaste multisporttävlingarna som finns (?) och L håller en totaltid runt 40 minuter. Nu har jag inte uppgifterna framför mig men jag tror att det är ca 7,7 km cykling, 1,2 km paddling, 2,5 km löpning och slutligen 150 m simning. Avslutningen kan låta enkel men jag tror att många av deltagarna i det individuella loppet bävar allra mest för den trots att den bara tar ett par minuter. I stafetten använder många våtdräkt och får på så sätt en betydligt trevligare resa mot målet, medan de som kör hela är tämligen "lättklädda". Vattnet var svinkallt igår, rent ut sagt, och många av kidsen i barnloppet vände direkt och grät hysteriskt och hulkande och fick tröstas av sina föräldrar. Ja, precis, vi vet väl alla hur vi kunde bada när vi var barn. När en unge inte pallar kylan då betyder det att det är ruskigt jävla svinkallt på vuxenspråk.


Starten gick och L kom iväg fint på cykeln. Jag hade fått i uppdrag att lifta med en båt över till andra sidan för att ta emot kajaken och samla ihop paddel och flytväst när de skulle passera där och ge sig ut på löpningen. Även från andra sidan kunde jag höra speakern bra så när han rapporterade från första bytet (cykel till paddling) så visste jag att L var med i topp 3 som hade gått i vattnet nästan samtidigt. Det var några spännande minuter till jag såg två kajaker komma runt en udde och sedan några meter bakom kom L i den lättigenkännliga flytvästen i orange. Han hade alltså tappat lite på ettan och tvåan men å andra sidan såg jag ingen fler komma efter. L släppte ytterligare några meter i det läget då han gjorde en långsammare ilandstigning än de första två. Jag var nervös på riktigt eftersom löpningen är den gren där de övriga generellt är starkare. Jag noterade att det var god marginal ner till fyran men var orolig för att det skulle kunna ätas upp. Jag plockade ihop grejorna och skyndade mig sedan till en båt för att ta mig tillbaka till målområdet. Där började en mycket spänd väntan. Plötsligt fick jag syn på två löpare tillsammans på andra sidan sjön och snart hade de kastat sig i vattnet och var påväg mot mål. Det skiljde kanske 10-15 meter mellan de båda, ett avstånd som höll hela vägen in. Erik Wiklund segrade och Hampus Lindblom blev tvåa. Så kom en ensam löpare där på andra sidan. Avståndet var för långt för att jag skulle kunna se om det var L men snart ropade speakern att så var fallet. Ingen fyra syntes ännu till och pallplatsen kändes klar. Det blev en pinne upp från förra året och således en pallplats.


...en pall som inte fanns, visade det sig. Vid prisutdelningen fick endast segrarna kliva upp så scen. Det var ju lite snopet. Hade jag kommit trea i en tävling hade jag minsann velat få stå på prispallen.

Kommentarer

Anonym sa…
Hmm, KUTa =springa, ska de väl va, eller hur? Hihi /'språkpolisen' (mamma)
SARA BORG sa…
Såklart! Springa ska det vara. Nu har jag fixat 👍🏼

Populära inlägg i den här bloggen

Tvära kast från helg till vardag, från land till stad

Idag är det tisdag fast måndag liksom. Är du också snurrig efter långhelgen? Jag känner mig inte alls med. Att jag så sent som igår morse skrotade runt i underställ för att sedan sitta ute i skalplagg och grilla lunch över öppen eld känns helt avlägset när jag idag "snajsar" runt i kavaj. Jag körde ner till Stockholm igår kväll och kom fram till lägenheten på Telefonplan lagom till midnatt, för att jobba här den här veckan. En vända till Finland ska också hinnas med innan det blir helg och det är dags för den där halvmaran du vet. Min syster frågade i helgen om det verkligen var så smart att springa den när jag är så, med mina mått mätt, otränad. Det är det kanske inte men vad sjutton, har jag betalat för´t så nog ska jag se till att få valuta för pengarna tänker jag.
Sedan har vi det här med aprilvädret. Jag tycker att efter påsk så är det officiellt vår, så ungefär så tänkte jag när jag packade resväskan och drog söderut. Det gick fel redan när jag närmade mig Uppsala i n…

Kickar igång cykelsäsongen 2017

Dåligt flås och trött i baksida lår, det skulle kunna vara en bra sammanfattning av gårdagens cykling. Härligt och förfärligt, en helt annan. Härligt som i att solen sken och vinden var i det närmsta stilla, men också den typiskt våriga doften på sina ställen. Det som göms i snö och det där du vet. Det luktar som en blandning av lera och hundbajs både här och där. Jag överdriver förstås när jag använder ordet förfärligt, men det rimmade på härligt så det kom liksom ut lite av sig självt.

Nu lät jag kanske lite negativ i min beskrivning av träningen men på det stora hela så var det faktiskt ett grymt gött pass! Det känns bra att ha kommit igång med cyklingen, om denna enda gång i cykelkläder verkligen räknas som att vara igång, men ändå. Det märktes tydligt att jag är ovan. Jag var fortfarande rätt öm i sittbenen efter cykelpendlingen på måndagen, alltså sex dagar senare, men det var mest i början som jag tänkte på det. Jag tog det lugnt, har fortfarande lite sviter i luftrören även om…

Freaking friyeey!

Ofta rusar mina veckor på och jag hinner knappt förstå att det är fredag förrän jag är mitt inne i den. Fredagsfeeling vaddå liksom? Eftersom jag sällan hängt med på att det blivit fredag så har jag definitivt sällan fått några fredagskänslor. Därför har jag bestämt mig för att jag just idag, när jag faktiskt råkar ha väldigt bra koll på vilken dag det är, ska passa på att fira fredag hela dagen. Alltså jag ska såklart jobba, men jag tänker försöka mig på att vara mer medveten liksom. Ähhh, nu blev det flummigt känner jag och svårförklarat, men va sjutton. Det är inte alltid så lätt att hitta orden.

5 saker som jag ska göra idag!Jobba! Har bland annat två möten som jag ser fram emot. Träna! Borde cykla men det ser kallt ut. Kanske springer en vända i stället. Det är inte så noga för mig exakt vad det blir, bara att det blir någon form av motion. Äta gott! Har pizzarester i lunchlådan och i kväll lutar det åt bland annat rödbetor och chevre.Försöka vänja mig vid åsynen av mina neonoran…