5 saker du (kanske) inte visste om mig

I Åre för snart en månad sedan

För någon vecka sedan såg jag en rätt kul lista på uppochhoppa.se. Den slog an hos mig lite extra för att jag kunde relatera till flera av punkterna. Jag snöar ju också in på grejor hela tiden och blir beroende av de mest knasiga saker. Förr när jag tittade mer på TV kunde jag bli fast i sådana där såpor som går varje dag, trots att jag inte ens tyckte att de var bra. Jag var liksom bara tvungen att kolla på nästa avsnitt. Och nästa, och nästa... Tills dess att jag började säga nej till att göra grejor med vänner för att jag var tvungen att vara hemma och kolla på serier. Då insåg jag att det hade gått för långt. Jag kan också börja gråta när jag är riktigt arg. Om jag måste prata samtidigt. Då glömmer jag bort att andas och så pratar jag fort, tills rösten skär sig och tårarna börjar bränna bakom ögonlocken. Men det där var ju grejor på Sofias lista. Här kommer...

5 SAKER DU (KANSKE) INTE VISSTE OM MIG:

1. Jag skolkade från väldigt många idrottslektioner i skolan.

Jag hatade verkligen idrottslektionerna i skolan. På riktigt HATADE. Jag var inte något rörligt barn. Tvärtom hade jag sjukt dålig kroppskontroll, kunde knappt gå på ojämnt underlag utan att stuka fötterna och skulle man hoppa så ramlade jag bara och slog mig. Sedan var det bollarna. Alltså varför skulle de envisas med att ha de jävlarna med på varenda förbannade lektion? Till och med om det stod redskapsgymnastik i planeringen så kunde man ge sig faan på att det blev spökboll på uppvärmningen. Det enda jag är bra på när det kommer till bollsporter är att vara i vägen. Just det. Det gör ont. Så jag gjorde helt enkelt allt för att slippa vara med. Det finns många kreativa grejor att ta till. Låt mig återkomma till det under punkt 5 lite längre ner...

2. Jag kan inte vissla.

Okej jag fattar att du inte bryr dig om det, men jag tycker att det är upprörande. Jag har liksom alltid kunnat vissla och när jag var liten brukade mamma och jag reta pappa lite för att han inte kan. Du vet, det kommer bara ett blåsande ljud när han försöker. Snacka om katastrofa när jag för något år sedan insåg att samma sak har hänt med mig. Det liksom mer väser än visslar när jag försöker.

3. Min första (och enda!?!) idol var Carola.

Jag har aldrig direkt haft några idoler eller förebilder som jag sett upp till riktigt mycket. Jag är mer sådär att jag kan gilla vissa sidor eller egenskaper hos personer och bli inspirerad av det, men det är väldigt sällan jag sådär totalt diggar någon. Med ett undantag. När jag var liten, väldigt liten, så verkligen älskade jag Carola. Det här var 1983 när hon vann Melodifestivalen med Främling. Jag vet inte hur många timmar jag har stått med ett hopprep i näven och låtsas att det varit en mikrofon och att jag var Carola.

4. När jag var liten drömde jag om att bli kriminolog.

Fast jag visste förstås inte då att det hette så. Jag har en barndomsvän som heter Cia. Vi är lika gamla, gick i samma klass i massor av år och våra pappor var kusiner. Jag kommer ihåg att när jag var hemma hos henne brukade vi leka att vi höll på med mordutredningar, profiling och sådant. Vi båda började läsa böcker tidigt, Cia redan på dagis, och jag läste definitivt böcker för en betydligt äldre målgrupp än min egen. Det var väl där jag fick upp intresset för kriminologi. Jag älskar förövrigt huset Cia och hennes syskon växte upp i och att vissa grejor i mitt eget hus påminner om hur det såg ut i "Hallings" (som deras gård kallas). Jag kittlas fortfarande av tanken på att bli kriminolog men tänker att jag ska ta det "på äldre dagar". Just nu är jag väldigt tillfreds med det jag är och gör.

5. Jag röker ibland.

Det här är inget jag vill skryta över såklart, men samtidigt inget det är någon mening att försöka dölja eller förneka. Jag har rökt av och till under perioder av mitt vuxna liv. Jag började förresten innan jag var vuxen. När jag gick i nian till exempel och inte ville vara med på idrotten (du vet punkt 1 längre upp), då brukade jag fråga vår idrottslärare om det var okej att jag stack ut och sprang "slingan" i stället (klassiskt elljusspår). Nu var ju grejen att jag bara sprang de första och sista hundra metrarna på den där slingan och resten av lektionen satt jag på någon lämplig stubbe eller sten och rökte med en kompis... Det kan man kalla idrott och hälsa... NOT.


Kommentarer

Populära inlägg